Varje år används ett stort antal pålverk för att ge stöd åt hus, vägar och annan infrastruktur. Endast i Sverige användes under år 2013 över 1,8 miljoner meter påle. En majoritet av dessa, motsvarande 55 % av de som används i Sverige, är gjorda av betong. Det näst vanligaste materialet att använda är stål. Stålpålar, antingen nedgrävda eller neddrivna, utgjorde 39 % av alla pålar i Sverige under 2013. Dessa 39 % motsvarar ungefär 710 000 meter, vilket är mer än dubbelt så mycket som under år 2000 och mer än tredubbelt så mycket som under 1996. Slutligen var 6 % av pålarna gjorda av trä. En nackdel med att använda pålar av stål är dess tendens att korrodera, vilken minskar pålens tjocklek och därmed även dess bärande förmåga. Detta kan undvikas, eller i alla fall minskas, genom ett antal olika metoder. Bland dessa återfinns bland andra katodiskt skydd och att gjuta in the övre, mest utsatta delen av pålen med betong. Den vanligaste metoden är dock att lägga till en så kallad rostmån. Med detta menas att pålen tillverkas tjockare än vad tillämpningen kräver och klara på så sätt en viss tjockleksförlust innan pålen måste bytas ut. Av finansiella orsaker önskas denna rostmån hållas så nära den förväntade korrosionen som möjligt, vilket gör det önskvärt att kunna förutspå korrosionshastigheten givet vissa förutsättningar i jorden.