Syftet med detta arbete har varit att kartlägga möjligheter för effektivare utnyttjande av transportresurserna med utgångspunkt i befintliga godsflöden. Arbetet har därför inriktats på att kartlägga obalanser i gods- och resursflödena samt de underliggande orsakerna till varför dessa uppstår. I detta arbete innefattas även de aktörer som är involverade och på vilka sätt godsflödenas sammansättning påverkar transporternas utförande. I studien har även potentiella åtgärder för att öka resursutnyttjande och fyllnadsgrad i transportsystemet identifierats. Detta har gjorts med avseende på de incitamentsstrukturer som ligger till grund för hur olika aktörer påverkar olika transportstrukturer och möjligheten till ett högt resursutnyttjande. Studien tar stöd av källor med statistiska data. Primärt har fyra olika datakällor använts: · Varuflödesundersökningen som genomförs regelbundet av Trafikanalys · PWC-matriser från den nationella transportprognosmodellen SAMGODS · Lastbilsundersökningen som publicerar aktuell information om lastbilstrafiken med svenskregistrerade lastbilar och som genomförs varje kvartal av Trafikanalys · Aktuell hamnstatistik som publiceras av både Trafikanalys och Sveriges Hamnar. Ett grundläggande problem med datatillgången är att de data som samlas in är framtagna på olika grunder och med skilda förutsättningar. Detta innebär att dessa ej kan samköras direkt. Trots tillgången på data, är det således problematiskt att kombinera dessa olika undersökningar i en och samma analys. Vad gäller de resultat som framkommit är det svårt att föreslå åtgärder för att öka resursutnyttjandet ur ett generellt perspektiv. Detta beror till stor del på att efterfrågan på godstransporter huvudsakligen styrs av varuägarna. Det är således viktigt att klargöra vilken roll respektive aktör har och på vilket sätt denna roll påverkar transportens utförande och planering. Det är också viktigt att förstå att olika typer av produkter och varor ställer olika krav på utförandet av själva transporten, sett till krav på flexibilitet, ledtid och transportkvalitet. En viktig aspekt är hur tillgången på gods, till följd av hur befolkning, råvaror och industrier är lokaliserade i landet, påverkar transporternas fyllnadsgrad och resursutnyttjande. En stor del av produktionen sker i områden med låg befolkningstäthet, bland annat i norra Sverige, medan konsumtionen i huvudsak sker i tätbefolkade områden i mellersta och södra Sverige. Följden av detta är stora obalanser i transportefterfrågan men också obalanser utifrån behovet av specifika och anpassade transportlösningar i och med att industrigodset i stor utsträckning transporteras med järnväg medan majoriteten av allt konsumentgods transporteras med lastbil. Liknande mönster finns i andra relationer. Högt resursutnyttjande fordrar en balanserad efterfrågan på transporter. Obalanser i transportefterfrågan ger, jämte tomtransporter, upphov till ompositioneringar, vilka är en nödvändig del av transportsystemet. Analys & Strategi 5 Trots att dessa demografiska och industriella faktorer förklarar en stor del av befintliga obalanser i godstransportsystemet, kvarstår vissa tillkortakommanden som motverkar god fyllnadsgrad och balans i transportflödena. Som exempel finns brister knutna till informationstillgång, organisering, tekniska förhållanden och omlopps-/ledtidsförutsättningar som bidrar till att sänka effektiviteten i transportsystemet. Ett antal åtgärder för att främja högre resursutnyttjande och minskade obalanser i transportsystet har identifierats och beskrivs. Dessa kan grupperas exemplifieras enligt nedan: · Tekniska åtgärder, till exempel användning av mer enhetliga lastbärare, utökad användning av specialfordon samt tyngre och/eller längre vägfordon · Samverkansåtgärder såsom fraktbörs och samlastning · Åtgärder avseende organisatoriska och arbetssätt, bland annat stöd för speditörers interregionala samverkan och tidsfönster för leverans och upphämtning · Åtgärder rörande bestämmelser och avgifter, exempelvis begränsning av antal trafiktillstånd och differentierad kilometerskatt och andra incitament Slutligen ges ett antal generella rekommendationer för vad och hur Trafikverket kan göra för att främja ökad transporteffektivitet, bland annat att delta i och stödja samverkansforum, bedriva riktade utbildningsinsatser, ge ekonomiskt stöd till försök och pilotprojekt samt ta fram förslag på utformning av bestämmelser och incitamentsmodeller.