Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Gång- och cykeltrafiken ökar och för att uppnå målen om ett hållbart transportsystem krävs att ökningen fortsätter. Både infrastruktur och cykelpark är under utveckling t ex supercykelvägar, elcyklar och lådcyklar. Detta medför dock att cyklister kör fortare och tar mer plats. Högre cykelhastigheter och större krav på utrymme leder till att allt högre krav ställs på infrastruktur och separering från gående. Syftet med projektet är att studera korsningspunkter mellan gång- och cykeltrafik samt cykel/cykeltrafik. Mer specifikt är det två utformningsdetaljer som studeras, dels platser där gående korsar cykelbanan, dels platser där cyklande blir stående i väntan på att korsa gatan och därmed hamnar i vägen för korsande flöden. Korsningspunkter mellan gående och cyklande Korsningspunkter mellan gående och cyklande studerades genom observationsstudier och vägkantsintervjuer på åtta platser med olika utformning; nivåskillnad med kantsten mellan gångytan och cykelytan, upphöjd gångpassage över cykelbanan, genomgående gångbana över cykelbana samt övergångsställe över cykelfartsgata. Resultaten visade att tydlighet är viktigt för de gående och att korsningspunkten med cykelbanan innebar osäkerhet för många gående. Ingen av de utformningslösningar som studerats hade fullgod tydlighet enligt de intervjuade. För att få en tydligare situation där trafikanterna vet vad som gäller och respekterar de regler som finns skulle det troligtvis vara en fördel med ett par tydliga standardutformningar av korsningspunkten mellan gående och cyklande. Signalreglering i korsningen med biltrafiken verkar komplicera korsningssituationen mellan gående och cyklande. Cyklisterna ökar hastigheten då de har grönt och är troligtvis mindre uppmärksamma mot gående. Samtidigt säger många gående att de uppfattar att signalen gäller även cykelbanan. Mycket tyder på att det bästa, både ur framkomlighetssynpunkt för cyklisterna och trygghetssynpunkt för de gående, skulle vara att placera cykelbanan invid körbanan så att den omfattas av samma trafiksignal som bilarna. Detta skulle medföra en tydligare och mer överskådlig korsningssituation men även en längre sträcka för gående att korsa vid grönt ljus och därmed krav på längre gröntider. Väntytor för cyklister Väntytor för cyklister, på åtta olika platser, vid signalreglerade korsningar inventerades och cyklisternas beteenden studerades genom observationsstudier. Resultaten visade att tillbakadragen stopplinje inför en signalreglerad passage leder till att cyklisterna i större utsträckning lämnar luckor för korsande gång- och cykelflöden än om det inte finns någon bakre stopplinje. Studien är för liten och flödena för ojämna för att fastställa hur många cyklister som får plats i väntytor av olika storlek. Däremot är det tydligt att väntytorna inte fylls på mer bara för att det är många cyklar i kö bakom.