Värdet av kommunikation, och hur man mäter det är en fråga som många forskare har försökt att kartlägga under en längre tid.

Samtidigt som forskarna har försökt att ta fram teorier för hur detta ska skearbetar yrkesverksamma kommunikatörer med den praktiska tillämpningen – en del fortfarande på en relativt grundläggande nivå när det gäller att genomföra olikamätningar. De mätningar som genomförs mest av yrkesverksamma består vanligen av att man utvärderar aktiviteter som exempelvis antal pressmeddelanden,publicerade artiklar eller annat som är enkelt att räkna. Det finns därför ett behov, både inom forskningen och bland yrkesverksamma att ta fram fler användbara ochlättillgängliga metoder för hur man ska kunna mäta värdet som kommunikationen skapar. Det är mot denna bakgrund som idén till den här studien föddes.

Syftet med förstudien är att kartlägga tidigare forskning som gjorts kring investeringsvärdet av kommunikation, att inhämta kunskap kring de specifika förhållanden som präglar Trafikverkets förutsättningar för kommunikation med omvärlden samt dra slutsatser om fortsatt forskning inom området.

Utifrån studiens syfte formulerades följande frågeställningar:

1. Vad säger tidigare forskning om vilka resultat som en organisation kan någenom att kommunicera med sina externa målgrupper?

2. Vad säger tidigare forskning om vilka resultat som en organisation kan någenom att kommunicera med sina interna målgrupper?

3. Hur arbetar Trafikverket idag med att mäta resultatet och värdet av sin externakommunikation?

4. Hur kan forskningen om relationen mellan kommunikation och värdeutvecklas?För att besvara frågeställningarna i studien har två olika metoder använts.

Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie i syfte att kartlägga tidigare forskninginom området. Därefter genomfördes intervjuer med kommunikationschefer och kommunikationsansvariga i syfte att kartlägga vilket arbete som bedrivs inom Trafikverket.

Vilket värde den externa kommunikationen skapar varierar utifrån vilket syfte enorganisation har med sin kommunikation. Exempelvis kan det handla om att stärkaimagen, öka anseendet, enklare kunna hantera kriser eller bidra till ändrade attityder gentemot organisationen bland målgruppen. För att lyckas med detta krävs detenligt forskningen att organisationer etablerar relationer med sina målgrupper. Relationer etableras via kommunikation och bidrar till att skapa en ömsesidig förståelse mellan de båda parterna.

Forskningen om värdet av intern kommunikation har under lång tid visat attledares och chefers kommunikation har stor betydelse för implementeringen avmål, en god arbetsmiljö, lyckade organisationsförändringar, och medarbetarengagemang.

Även socialt kapital, förtroende och motivation är några exempel påområden där forskningen visat på den interna kommunikationens betydelse. Intern kommunikation utvärderas ofta genom medarbetarenkäter där man kan följa utvecklingen över tid.

Undersökningen av Trafikverkets kommunikation visar att samtliga intervjupersoner har en stor förståelse för vad kommunikation i en organisation kan bidra med och vilket värde den kan skapa. Kommunikationen inom Trafikverket anses ha en hög status ute i verksamhetsområdena och i de centrala funktionerna. Många av kommunikatörerna ingår i olika ledningsgrupper. Kommunikationen kan bli ännu mer verksamhetsdrivande, genom att man integrerar kommunikationsaspekteri alla viktiga beslut. Det finns även en samstämmighet bland intervjupersonerna att kommunikationen som Trafikverket bedriver bidrar till att de kan spara pengar åtorganisationen. Framför allt sparas pengar då de, via kommunikation, skapar förståelse hos olika målgrupper vilket minskar risken för exempelvis överklagandenav olika projekt som innebär förseningar och ökade kostnader. De mätningar av kommunikationsinsatser som sker idag är framför allt utvärderingar av medieinnehåll, och i vissa fall använder man även attitydundersökningar.

Studien visar även att få mottagarorienterade mätningar och mätningar av effekter som förändrad opinion eller beteende genomförs.

Slutsatsen som presenteras i rapporten är att det därmed finns ett glapp mellan förståelsen förkommunikation och vad den bidrar med och hur man mäter sina insatser.

Framtida forskning som studerar utfallet av olika typer av kommunikationsinsatser kan ge en tydligare bild av dels vilka kommunikativa åtgärder som är mest effektiva, dels ge underlag för en bättre anpassning av befintliga mätverktyg som beskrivs i den internationella litteraturen. Jämförandestudier kan även ge underlag för studier av sambandet mellan kommunikationseffekter och andra typer av värden, exempelvis finansiella och samhälleliga värden.