I denna rapport har en granskning av några av de vanligaste förekommande planeringsmodellerna och metoderna som används vid åtgärder i trafikmiljö genomförts. Det övergripande syftet är att undersöka möjligheten, och ge förslag på hur gåendes och cyklisters anspråk kan utgöra bas för utvecklingen av det uthålliga transportsystemet i landsbygdstrafik, samt att ta fram en strategi för trafikplanering för landsbygdstrafik, baserat på Transportpolitiska målen, Effektsamband och Fyrstegsprincipen. Arbetet har genomförts baserat på frågan Hur beaktas gående och cyklister på landsbygd i respektive dokument eller planeringsmodeller? Det kortfattade svaret på denna fråga är att det är otydligt om gående och cyklister beaktas särskilt, eller alls i dessa planeringsmodeller.

Det är svårt att finna några direkta kopplingar i Transportpolitiska målen med åtgärder för gående och cyklister framförallt i landsbygd. De åtgärder och förslag som nämns är i första hand storstads- och fordonsrelaterade och behandlar resandet utifrån andra transportslag än som gående eller cyklist. Man använder ofta begreppen resenär och transportköpare. Det talas dock om åtgärder för ”en säker trafik” där man beskriver vikten av att minska antalet dödade i trafikolyckor utan att specificera trafikslag vilket därför antas omfatta samtliga trafikanter, men ingen särskild grupp.

Ovanstående mål tyder på att man eftersträvar att öka förutsättningarna för att alla ska kunna nyttja transportsystemet och ha möjligheten att förflytta sig som oskyddad trafikant. I Effektsamband beskrivs hur svårt det är att fånga upp nyttor som uppkommer då det satsas på en utbyggnad av GC-nät i syfte att öka säkerhet och bekvämlighet för cyklister/mopedister/gående och helst också minska biltrafiken. En av nyttorna med att cykla är att genom motion främja hälsan. Det är då svårt att värdera en tidsvinst i och med att det då minskar den tid men motionerar. En belyst GCM-väg på landsbygd kan många gånger fungera bra för den som vintertid vill löpträna eller gå ut med hunden, men nyttan är svår att värdera enligt Effektsambands beräkningssätt.

Fyrstegsprincipen beskrivs som ett förhållningssätt och hjälpmedel för att stegvis analysera hur man kan lösa problem eller brister i en trafikmiljö på ett bra sätt och välja den bästa åtgärden om det finns andra alternativ än nybyggnation. Åtgärder för gående och cyklister kan vara svåra att identifiera med fyrstegsprincipen. T.ex., Hur ska en nybyggnation av GC-väg bedömas enligt fyrstegsprincipen? Svaret är att nybyggnation för gående och cyklister bör bedömas vara en steg 4-åtgärd, dvs. ska anses vara en större nybyggnad.I detta projekt har framkommit att motionera är det vanligaste syftet med att färdas ut från den ort man bor, både som cyklist och gående.

Förutom att motionera var att besöka vänner, rekreationsområde/ idrottsplats eller affär de mest besökta målpunkterna för både gående och cyklister. Vanliga målpunkter när man färdas inom orten som gående är brevlådan, troligtvis oftast nära bostaden, vilket troligtvis innebär att man ibland måste korsa vägen. Därutöver är att motionera, besöka vänner eller rekreationsområde/ idrottsplats vanliga målpunkter, lika som för målpunkter utanför orten. Busshållplatsen är en vanlig målpunkt för gående, därför är trygga/säkra anslutningar till hållplatserna viktiga.

En av de åtgärder som bedöms vara viktig för att uppnå de Transportpolitiska målen är ökat ett utbud av kollektivtrafik, för att möta målen om jämställt transportsystem och målen om hälsa och miljö. Det behövs även förändringar i infrastrukturen på landsbygden för att det ska vara möjligt att ta sig säkert och tryggt till kollektivtrafiken som oskyddad trafikant.

Förutom att utveckla beräkningarna i samhällsekonomiska kalkyler för att bättre beakta nyttorna och effekterna av GC-trafik allmänt på landsbygd behövs även ökad medvetenhet och kanske även ställningstagande för att i bedömningar tydligare prioritera icke kvantifierbara effekter och nyttor. Detta avser särskilt funktionsmålet för tillgänglighet, att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Begreppet hela landet antas omfatta även landsbygd, och tillgänglighet innefattar även gående och cyklister. Gång- och cykelvägar ett ofta förekommande önskemål från boende i landsbygd, vilket skulle utgöra en steg 4-åtgärd enligt Fyrstegsprincipen.