Ungdomar är en grupp i samhället som på grund av sin ålder är väldigt beroende av kollektivtrafik för att ta sig till gymnasieutbildningar. Samtidigt är de en grupp som är underrepresenterad i forskning om transporttillgänglighet. De senaste årens centralisering av gymnasieskolor har gjort att avstånden till gymnasieskolor har vuxit vilket ställer högre krav på ungdomar att resa längre sträckor. För de ungdomar som bor på landsbygden, där tillgängligheten med kollektivtrafik generellt sett är låg, kan detta skapa utmaningar att ta sig till sin utbildning. Denna förstudie undersöker därför tillgänglighetens påverkan på gymnasieutbildning för ungdomar som bor på landsbygden. Dessutom undersöks även hur ungdomar som samtidigt lever med en låg socioekonomisk standard påverkas då dessa individer riskerar att ha ännu sämre möjligheter att transportera sig. 

Litteratursammanställningen omfattar tidigare forskning i ämnet som sedan fördjupas med en fallstudie av Skåne. Resultatet av förstudien visar att ungdomar är en grupp som ofta är utsatta i transportsammanhang. I intervjustudien framgår det att det finns en brist när det gäller kommunernas och Skånetrafikens dialog med gymnasieungdomar om deras skolresor. Därför är det svårt att besvara i vilken utsträckning tillgängligheten påverkar ungdomars gymnasieutbildning i denna studie. Vidare studier bör därför fokusera på att lyfta ungdomarnas egna åsikter och erfarenheter av ämnet. Förstudiens mångsidiga karaktär har även visat att det har varit svårt att hitta intervjupersoner som har kunskap om alla efterfrågade aspekter. Särskilt frågor om den socioekonomiska aspekten kopplat till ungdomar och tillgänglighet har varit svår att besvara. Då denna förstudie inte kunnat besvara hur den socioekonomiska aspekten påverkar ungdomars skolresor behövs även fler studier som lyfter detta perspektiv. 

Utifrån resultatet konstateras även att de ungdomar som redan har en god tillgänglighet med kollektivtrafik har goda möjligheter att resa kollektivt till sin utbildning då de erbjuds skolbiljett eller ungdomsbiljett av de skånska kommunerna. För de som bor på landsbygden krävs istället ofta andra lösningar som att få skjuts av föräldrar eller att köra A-traktor för att ta sig till gymnasieutbildningen. Nya mobilitetstjänster eller anropsstyrd trafik används idag i låg utsträckning av skånska ungdomar. De nya mobilitetstjänsterna kräver ofta att användarna är över 18 år och den anropsstyrda trafiken är i dagsläget under utveckling för att bli mer flexibel. I framtiden behövs därför en kombination av förbättrad tillgänglighet med traditionell kollektivtrafik samt en utveckling av alternativa färdsätt som är bättre anpassade efter gymnasieungdomar och deras skolresor.