Trafikverket är en av Sveriges största offentliga beställare och har i uppdrag att som beställare särskilt arbeta för ökad innovation och produktivitet på leverantörsmarknaden (SFS 2010:185). Det har konstaterats att Trafikverket som ledande beställare har unika möjligheter att genom långsiktigt agerande påverka innovationsgraden och bidra till utvecklingen inom anläggningsbranschen. För att åstadkomma detta har Trafikverket arbetat med att utveckla sin beställarroll, vilket bland annat tagit sig uttryck i initiativet ”renodlad beställare”. Renodlad beställare har beskrivits som ett förhållningssätt där Trafikverket ska lämna ett större åtagande och ansvar till leverantörer för uppdragens genomförande och därmed främja ökad konkurrens och ökad innovationsgrad på leverantörsmarknaden. Utöver detta har även riktlinjen Utvecklingsfrämjande åtgärder tagits fram (TDOK 2016:0073). Riktlinjen syftar till att skapa förbättrade förutsättningar för leverantörerna till utveckling, nytänkande och innovation i Trafikverkets affärer. Trafikverkets upphandlingsstrategier pekar ut riktningen och syftar till att öppna upp för leverantörsdriven innovation. Men, för att kunna tala om en reell potential att påverka innovationsgraden och bidra till den långsiktiga produktivitetsutvecklingen inom anläggningsbranschen är operationalisering och tillämpning i enskilda projekt av avgörande betydelse. Implementeringsarbetet av utvecklingsfrämjande projekt innebär en utmaning för Trafikverkets projektorganisation, där projektledare intar en central roll. Denna studie syftar till att öka kunskapen och förståelsen för projektledarrollens förutsättningar och betydelse för Trafikverkets förmåga att bidra till, och dra nytta av, leverantörsledda innovationer. Studien fokuserar på projektledare från verksamhetsområde Investering och är genomförd under 2016-2019. Studien är baserad på kvalitativ data i form av intervjuer, observationer och dokumentstudier samt litteraturstudier. En förstudie gjordes i syfte att kartlägga intressenter och relevanta frågeställningar för Trafikverkets verksamhet samt en litteraturstudie baserad på aktuell forskning inom projektledning. Därefter följde en intervjustudie med ett 30-tal personer, inkluderat både personer på Trafikverket och leverantörer. Observationer gjordes genomgående under studien, bland annat från platsbesök på regionkontor samt genom att vid återkommande tillfällen följa tre projektledare och projekt. Samtidigt har tillgång till Trafikverkets interna projektportal möjliggjort inhämtning av data från interna dokument. Resultat från studien presenterades under tre tillfällen för en referensgrupp bestående av representanter på olika verksamhetsområden på Trafikverket där den sista presentation inkluderade en workshop där även projektledare deltog. Studien visar att projektledarrollen är en betydelsefull roll för Trafikverkets förmåga att stötta leverantörsledd innovation. Projektledarens agerande är avgörande för ett utvecklingsfrämjande projekt. Rollen och dess agerande pekas ut som kritiska faktorer både internt i Trafikverket och från leverantörer. Två övergripande nyckelområden beskriver projektledningens främsta betydelse för att bedriva utvecklingsfrämjande projektledning: 1. skapa rätt förutsättning i affärerna som stöttar leverantörer till nytänkande, kreativitet och till att erbjuda nya eller utvecklade lösningar genom ökade frihetsgrader, samt, 2. att tillvarata förslag på nya och utvecklade lösningar introducerade av leverantörer i genomförandet. Utvecklingsfrämjande projektledning ställer krav på en förmåga att skapa utvecklingsfrämjande affärer som skapar förutsättningar för leverantörer till nytänkande, kreativitet och till att presentera nya och utvecklade lösningar i anbudsskedet såväl som i genomförandet. Under genomförandet i tidiga projekteringsfasen kräver utvecklingsfrämjande projektledning en förmåga att kunna hantera möjligheter som dyker upp under utredningsarbetet. Under genomförandet av produktionsfasen ställer utvecklingsfrämjande projektledning krav på en förmåga att hantera entreprenörens förslag och idéer på nya och utvecklade lösningar. Studiens resultat visar på förutsättningar som utgör hinder och svårigheter för projektledningen att driva utvecklingsfrämjande projektledning. Det finns en motsättning mellan hur projekt formellt styrs på Trafikverket och de krav som utvecklingsfrämjande projektledning ställer på projektledare. Denna motsättning utgör en förklaring till de svårigheter som uppstår för projektledare vid arbete med utveckling och innovation. Förutsättningar och drivkrafter för projektledningen att hantera och ta tillvara förslag på nya och utvecklade lösningar i genomförandet av projekt begränsas i och med den tonvikt som läggs på ett målfokuserat agerande mot projektmål (TKI). Utvecklingsfrämjande projektledning kräver ett flexibelt förhållningssätt till projektramar i syfte att tillvarata förändringar som leder till ett ökat värde. Det ställer också krav på resurser (i form av kompetens, tid och budget) i syfte att bland annat kunna utvärdera alternativa lösningar och hantera intressenter. Resultaten från studien föreslår att det kan föreligga ett behov av större fokus på att skapa utvecklingsfrämjande konsultaffärer. Mycket av projektets och entreprenadaffärens förutsättningar skapas under projekteringsfasen. Utvecklingsfrämjande projektledning måste starta i tidiga projektfaser i syfte att skapa rätt förutsättningar genomgående under hela projektets genomförande. Dock visar studien på det motsatta i många fall, d.v.s. på låsningar som skapas i projektets projekteringsfas (ytterst uttryckt i framtagen vägplan/järnvägsplan) till följd av krav på minsta möjliga mark i anspråk, miljökrav samt krav på byggbar lösning. De låsningarna som lyfts fram anses begränsa entreprenörens frihetsgrader och därmed möjlighet att erbjuda nya eller utvecklade lösningar. Utöver att förutsättningarna ofta medför låsningar, befinner sig projektledare ofta i situationer där knapphet i tid, tillgång till resurser och osäkerheter kopplade till alternativa lösningar motverkar möjligheten och viljan att utvärdera förslag på nya och alternativa idéer. Trots att studien visar att innovation och utveckling kräver ett kontinuerligt arbete och stöd genom samtliga faser, indikerar resultaten att projektledare har ett större, alternativt ett mer uttalat, fokus på att skapa utvecklingsfrämjande entreprenadaffärer än konsultaffärer. Slutligen kan det konstateras att även om innovation och utveckling är tänkt att drivas av leverantörer genom ett större åtagande och ansvar ålagt dessa, så ställer det krav på en aktiv beställarroll som kan agera i samverkan med leverantörer för att driva utveckling och innovation under genomförandet av projekt – en utvecklingsfrämjande projektledning.