Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Det är i år åtta år sedan vägsäkerhetslagen (2010:1362) och Vägsäkerhetsförordningen (SFS 2010:1367) trädde i kraft. Dessa medförde att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet implementerades i Sverige. Införande innebär att det för alla vägprojekt som genomförs på TEN-T-vägnätet ska göras en trafiksäkerhetsanalys och en trafiksäkerhetsgranskning. Dessa ska bidra till att öka medvetenheten kring trafiksäkerhetsfrågorna och därigenom förbättra trafiksäkerheten på vägnätet. Utifrån detta perspektiv är syftet med denna studie är att studera vilken effekt trafiksäkerhetsanalyser och trafiksäkerhetsgranskningar har på vägprojektens utformning och om det finns ett behov att utveckla arbetssättet med dessa för att öka effekten. För att studera vilken effekt trafiksäkerhetsanalyserna och trafiksäkerhetsgranskningarna har på projektens slutliga utformning har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats som metod. Det empiriska materialet har utgjorts av trafiksäkerhetsanalysen och den första trafiksäkerhetsgranskningen från nio olika Trafikverksprojekt i Sverige. Materialet har studerats genom ett antal analysfrågor vilka legat till grund för vilka delar av dokumenten som varit relevanta att lyfta fram. Den genomförda studien tyder på att lagstiftningen som infördes för åtta år sedan fortfarande inte är fullt implementerad, vilket visar sig genom att trafiksäkerhetsanalysen saknas i ett antal vägprojekt. För de projekt där trafiksäkerhetsanalyserna och trafiksäkerhetsgransk-ningarna är genomförda visar den rubricerade studien på stora variationer i upplägg och innehåll. Hur trafiksäkerhetsanalyserna och trafiksäkerhetsgranskningarna har genomförts påverkar delvis också vilka förändringar av vägprojekten de leder till. Generellt sett bidrar de dock främst till förändringar av vägprojektens detaljutformning. Detta kan delvis förklaras av att trafiksäkerhetsanalyserna i flera fall är relativt översiktliga och att trafiksäkerhetsgransk-ningen genomförs i ett skede i vägplaneprocessen där möjligheterna till principiella förändringar är begränsade. För att verka för en ökad implementering av lagstiftningen och en större genomslagskraft för trafiksäkerhetsanalyserna och trafiksäkerhetsgranskningarnas påpekanden föreslås att de befintliga rutinerna kring arbetet förtydligas och utvecklas. Tidpunkten för dess genomförande föreslås även förändras. Där trafiksäkerhetsanalysen föreslås genomföras i samband med framtagandet av samrådshandlingen och den första trafiksäkerhetsgranskningen i samband med att vägprojektets samrådshandling finns tillgänglig för samråd. Dessa åtgärder kan med fördel kombineras med en förbättrad kunskapsspridning bland såväl Trafikverkets projektledare som bland trafiksäkerhetsgranskarna.