Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Kärnan i detta projekt har varit att genom mer systematiska skolvägsutredningar arbeta för minskad skjutsning av barn till skolan. Skjutsningen innebär både problem för trafiksäkerheten och miljön. Genom skjutsning får barnen inte de fördelar som en aktiv mobilitet skulle innebära i form av ökad självständighet och självkänsla, bättre hälsa, övning att vistas i trafiken och bättre skolresultat. Inledningsvis gjordes en översiktlig kartläggning av rådande kunskapsläge vad gäller säkra skolvägar och skolvägsutredning. Kartläggningen syftar främst till att sätta metoder för skolvägsutredning i ett sammanhang och visa på några metoder som används i dagsläget. Inom ramen för projektet genomfördes ett examensarbete som syftade till att jämföra resultat och tillvägagångssätt för digital skolvägsutredning och konventionell skolsvägsutredning med pappersenkäter/-kartor. Studien visar att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader mellan de metodernas resultat. Däremot fanns det väsentliga skillnader i utförandet av digital respektive traditionell skolvägsutredning, både rörande hanteringen av enkäter och efterarbete. En webbenkät skickades ut till Sveriges samtliga kommuner för att få svar på hur de arbetar med barn och trafik i allmänhet och skolvägar i synnerhet. Syftet var främst att kartlägga kommuners användning och behov av olika verktyg och metoder för skolvägsutredning för analys av barn och ungas trafikmiljö. De 80 kommuner som har svarat på webbenkäten använder sig av många bra metoder och verktyg, men hela 70 % har ett behov av stöd i arbetet med säkra skolvägar. Generellt sett önskar kommunerna få hjälp och råd för hur de kan arbeta på ett systematiskt sätt och mer specifikt efterfrågar de digitala kartverktyg, följt av bedömnings- och utvärderingsmetoder samt hur de kan använda barnkonsekvensanalys i arbetet med barn och trafik. Rekommendationerna som har tagits fram i detta projekt handlar om att följa en arbetsprocess för skolvägsutredning som innehåller tio delar. Valet av delar som genomförs beror på syfte, tillgängliga resurser och andra förutsättningar i kommunen. Vissa av delarna går att göra på en enklare nivå och mer avancerat, till exempel kan en enkel resvaneundersökning göras med handuppräckning i klassen eller genom en enkät. Barnkonsekvensanalys är ett verktyg för att omsätta FN:s barnkonvention i handling. Barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020, vilket innebär att det blir både en större skyldighet och möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barns rättigheter och deras bästa i fokus. Barn har rätt att få information om och påverka det som sker i deras närmiljö. Barnkonsekvensanalys är högst relevant att använda inom trafik. Inom området för detta projekt innebär det att kartlägga, beskriva, analysera och utvärdera barns synpunkter och behov för skolvägar och vägarna till fritidsaktiviteter. Det är viktigt att få med barnens perspektiv – barns tankar, känslor, upplevelser i och förslag om de trafikmiljöer de vistas i. Barnperspektivet, de vuxnas tolkningar och ”filter” av barnens synpunkter ska också tas med, men man får inte glömma bort barnens perspektiv. En skolvägsutredning som genomförs genom de delar som föreslås i denna rapport är ett sätt att arbeta med barnkonsekvensanalys, utifrån både barnperspektiv och barnens perspektiv, för befintliga trafikmiljöer.