Bygg- och anläggningsbranschen behöver verktyg för att kunna prognostisera sättningar inklusive långtidssättningar i sulfidjord med rimlig tillförlitlighet. Uppkomna verkliga sättningar orsakade av en anläggning avviker ofta, och ibland väsentligt, från de på förhand förväntade, och som regel fås större men ibland också mindre sättningar. Med sulfidjordar avses här jordar längs Norrlandskusten, vilkas utbredning sammanfaller med de områden där huvuddelen av transportinfrastrukturen, industrin och befolkningen i Norrland finns. För att bidra till att öka kunskapen om hur sulfidjord beter sig samt hur detta ska beaktas vid byggande har ett forskningsprojekt genomförts vid SGI. Syftet har varit att för sulfidjord: • Öka kunskapen om kompressionsegenskaper inklusive krypegenskaper. • Ta fram förbättrade verktyg inom området sättningar vad gäller: a) laboratorie- och fältförsök b) fältmätningar c) prognostisering av sättningar. • Ge praktiska rekommendationer för sättningsberäkningar. Forskningsprojektet har, förutom de två provbankarna i Lampen etablerade år 2010 av SGI, omfattat studier av väg- och järnvägsbankar på sulfidjord längs Norrlandskusten. I Avsnitt 6.2 ges praktiska rekommendationer till branschen vad gäller underlag (försök och mätningar) till sättningsberäkningar och prognostisering av sättningar, och dessa är tillämpbara allmänt för svenska finkorniga jordar (leror, organiska leror, siltiga leror och liknande jordar) och inte bara för sulfidjordar. I Avsnitt 6.1 presenteras slutsatser från studier av provbankar i Lampen vad gäller mätningar av sättningar och porvattentryck, egenskapsförändringar med tiden hos sulfidjorden och beräkningar med 1D- och 2D-modeller av sättningar och porvattenövertryck. Vidare presenteras i Avsnitt 6.1 slutsatser allmänt för sulfidjordar vad gäller indata till sättningsberäkningar. Bland de slutsatser som dragits kan följande speciellt lyftas fram: Det är viktigt att beakta att resultat av såväl 1D- som 2D-beräkningar av sättningar baseras, som i princip alltid är fallet, även på antaganden som behöver göras i beräkningsmodellen, utöver uppmätta och utvärderade förhållanden och parametrar. Dessa antaganden kan exempelvis vara val av deformationstillstånd, dräneringsförhållanden i fält, initial portrycksfördelning och val av vilojordtryckskoefficient. Beroende på dessa val fås olika resultat i beräknade sättningar och porvattenövertryck. Känslighetsanalyser kan visa på inverkan av olika val, men i slutänden ska också en bedömning göras av de mest troliga förhållandena. Det är viktigt och avgörande att parametrar för sättningsberäkningar av sulfidjordar och andra finkorniga jordar baseras på laboratorieundersökningar av ”ostörda” prover med hög provkvalitet. Kolvprovtagning (St II) inklusive transport och hantering av prover måste därför genomföras med hög kvalitet och varsamhet. Sulfidjordar med högre siltinnehåll är särskilt känsliga för störningar. Provtagning av blockprover som trimmas till mindre prover i laboratoriet, kan vara ett alternativ i framtiden för att sannolikt i de flesta fall uppnå högre provkvalitet. 4 (200) Det är generellt god överensstämmelse mellan rörelsemätningar med olika mätutrust- ningar för provbankarna i Lampen, vilket stärker mätresultaten. Beräknade sättningar, som inkluderar krypsättningar, med 1D-modeller underskattade uppmätta sättningar för provbank 1 i Lampen medan 2D-modeller predikterade väl eller överskattade sättningarna.