Syftet med denna rapport är att ge en bild av arbetet med samskapande inom kunskapsprocessen Det urbana stationssamhället med fokus på erfarenheter från de fyra aktiviteter (temadagar och temahalvdagar) med transdisciplinär aktörssamverkan som genomfördes 2015-2016. Den riktar sig till den offentliga sektorns regionala och lokala aktörer samt de forskare och experter som aktivt medverkar i kunskapsprocessen. Förhoppningsvis kan rapporten även ha relevans för andra aktörer inom civilsamhälle och näringsliv, som medverkar i att skapa framtidens urbana stationssamhällen.

Det teoretiska ramverket för arbetet inrymmer planeringsteori och framför allt diskussionen kring kommunikativt handlande och kommunikativ rationalitet, aktionsforskning, designteori och designdrivna dialoger samt verktyg för samskapande, framtidsinriktat planeringsarbete med stöd av participativ backcasting och scenariometodik. Det teoretiska ramverket har varit betydelsefullt för att lägga upp och 41058 reflexion och utvärdering av de aktiviteter som genomförts.

Genomförda aktiviteter kan inordnas i tre huvudteman: Buller, vibrationer och risker; flexibla hållbara transporter samt struktur och design av ett hållbart samhälle. De har utvärderats genom enkäter till de medverkande efter varje aktivitet men också genom en särskild intervjustudie. Slutsatserna är att det finns en positiv grundinställning till att medverka i processerna och att verktyg som använts är särskilt lämpliga för att hantera komplexa strategiska planeringsfrågor. Överlag konstateras att referensramarna breddats genom de teoretiska bidragen men också genom förbättrad transdisciplinär samverkan. En blandad representation av aktörer från olika organisationer och professioner ses som givande. Det sociala kapital som ett nätverksbyggande mellan personer från olika organisationer innebär ger också en långsiktig grund för utbyte av erfarenheter i framtida processer. En mer ingående analys och utvärdering av stationsalternativ har i ett fall underlättat fortsatt kommunal beslutsprocess och slutligt val av ett alternativ för fördjupad planering.

Kritiska faktorer för framgång har varit begränsad tid för aktiviteterna men också att de är informella vilket gör att det inte finns några garantier för att resultatet förs vidare i den ordinarie praktiken. På lång sikt kan antas att det finns möjligheter till strukturell förändring av pågående praktik vilket är en fråga för fortsatt forskning.

Rapporten ger några glimtar in i det samskapande arbetssätt som vi ser som centralt för att utveckla tillgängliga, gröna och rättvisa urbana stationssamhällen. Samskapande handlar i mångt och mycket om en kreativ och tillitsfull samverkan mellan en rad olika aktörer för att diskutera och analysera stationssamhällens förutsättningar och villkor men också för att ge och utvärdera alternativa förslag och strategier för framtiden. Sett i en större kontext handlar vår rapport om en småskalig tillämpning av ett arbetssätt som har stora framtida potentialer och utvecklingsmöjligheter inte bara i Göteborgsregionen, utan i alla Mistra Urban Futures plattformar och på andra håll – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det samskapande arbetssättet för urbana stationssamhällen – och andra tillämpningar– behöver vidareutvecklas t ex när det gäller: • En stärkt teorikoppling till fler olika ämnesområden • Stärkt institutionell kapacitet som möjliggör koordination mellan utbildning och fortbildning, experimentell planering samt löpande verksamhet • Uppföljning av effekter på ordinarie praktik i regionala och kommunala organ som grund för stärkt nätverkssamarbete mellan dessa