Vi analyserar effekter av och samhällsekonomisk lönsamhet för elvägar på systemnivå. Vi använder Samgods för att prognostisera vilka fordonskilometer som skulle genomföras på elvägarna beroende på vilken del av nätet som elektrifieras. Med dagens värdering av koldioxidutsläpp i transportsektorn på 1,14 kr/kg är alla elvägssträckor som analyserats samhällsekonomiskt lönsamma. Om brukaravgiften sätts samhällsekonomiskt optimalt så täcker den nätt och jämnt marginalkostnaden för slitaget på elvägen. I alternativet där utbyggnaden omfattar Stockholm-Malmö, Malmö-Göteborg och Göteborg-Jönköping minskar utsläppen med ca 1,2 miljoner ton år 2030, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av utsläppen från tunga lastbilar i Sverige. Detta elvägsnät ser ut att nästan helt kunna brukarfinansieras om brukaravgiften sätts företagsekonomiskt optimalt, men vi lyfter fram fler argument för ett offentligt ägande av elvägar om de genomförs. Argumenten mot elvägar är att de är förenade med åtminstone två större risker. Den ena risken består i att kostnaderna är svåra att uppskatta, eftersom det ännu inte finns något fullskaligt elvägsnät i drift än. Den andra risken är att batteriutvecklingen på sikt gör att hundraprocentig batteridrift eller laddhybrider blir billigare för åkerierna.