Packningsförsök utfördes under hösten 2017 på Malmölandet, Norrköping, i anslutning till Kardonbanan. Det huvudsakliga syftet med försöken var att studera inverkan av frekvensstyrning (AFC), lagertjocklek och materialfraktion som ett steg i processen att bestämma optimal bankuppbyggnad för framtida höghastighetsjärnväg. Frekvensstyrning avser en ny metod i vilken vältens vibrationsfrekvens automatiskt justeras för att utnyttja resonansförstärkning i vält-jord systemet. Försöken utfördes med en prototypvält med linjelast 65 kg/cm. Två krossmaterial med materialfraktionerna 0/150 mm respektive 0/250 mm samt ett moränmaterial användes till provytorna som hade lagertjocklekarna 30 cm, 50 cm och 100 cm. Försöken försvårades av mycket stora regnmängder som främst påverkade den siltiga moränterrassen. De största osäkerheterna utgjordes av terrassens låga och varierande styvhet i kombination med att provytorna anlades i endast ett skikt samt svårigheten att erhålla jämna initialförhållanden i fält. Tack vare en sammanvägd utvärdering av ett stort antal mätmetoder kunde dock inverkan av olika parametrar studeras med relativt stor tillförlitlighet. Den samlade bedömningen utifrån alla mätresultat var att lagertjockleken 50 cm lämpligen packas i 12-16 överfarter och tjockleken 100 cm i 20-24 överfarter. Vid konventionell packning med fast frekvens kan dock begränsning i lagertjocklek krävas för att undvika uppluckring. Materialfraktionen 0/150 mm erhåller en bättre packning och en högre styvhet än fraktionen 0/250 mm, vilket kan bero på en mer gynnsam kornstorleksfördelning. Moränmaterialet som användes var inte möjligt att vibrationspacka pga. en oacceptabelt hög finjordshalt, cirka 15-20 %, och är olämpligt som bankmaterial till höghastighetsjärnväg. Automatisk frekvensstyrning ger en betydligt förbättrad packning i ytan och undviker ytuppluckring samt ger en högre styvhet på överytan men ger en något sämre djupverkan. Sett över hela skiktet blir packningen något bättre och mer homogen, samtidigt som behovet av avslutande statiska överfarter kan elimineras. Utöver den potentiella tidsbesparingen fås en signifikant minskad energi- och bränsleförbrukning samt lägre maskinslitage. Den mest tillförlitliga mätmetoden av överytans styvhet är statisk plattbelastning som dock är mycket tidsödande. Provbelastning med fallviktsapparat kan med fördel komplettera plattbelastning då metoden är mycket mer tidseffektiv och i dessa försök gav en mycket god korrelation till statiska försök. Av de integrerade vältmätningarna bedöms Evib2 (avlastningsmodul) vara mest pålitlig för att indikera styvhetstillväxt under packningsförloppet. Det rekommenderas att resultaten i denna rapport verifieras i ytterligare försök vid realistisk bankuppbyggnad.