Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Projektet har studerat hur trafiksäkerheten har hanterats vid framtagande av totalt 17 detaljplaner för nio bostadsområden i olika delar av landet. Både hur trafiksäkerhet har hanterats i planprocessen och de faktiska resultaten – hur trafiksäker bostadsområdenas utformning är, har studerats. Fokus har varit säkerhet för oskyddade trafikanter, speciellt barn och äldre. Studien av planhandlingarna har kompletterats med intervjuer med planerare av olika profession som har varit involverade i planeringen av de olika områdena. Nationella och kommunala råd, anvisningar, handböcker och riktlinjer har också studerats för att se hur användbara de är vid nyproduktion och för att analysera i vilken omfattning de har använts vid framtagande av de studerade områdena. Det sammanfattande resultatet av studien är att det är svårt att se om och hur trafiksäkerhet har hanterats i planprocesserna. Vem som har ansvaret för att bevaka frågan tycks också oklar. Några få planhandlingar behandlar trafiksäkerhet, oftast under ett avsnitt om barnkonsekvenser. Förutom oklar ansvarsfördelning tycks det saknas kunskap om trafiksäkerhet bland planerarna. Stödfunktioner med de kunskaperna verkar komma in sent i processerna, när de övergripande strukturerna redan är befästa och det därför är svårare att påverka utformning av kvarter och gatunät. Hur säkert bostadsområdena är utformade varierar, det finns de som generellt är bättre och de som är sämre. Alla har dock vissa delar som är bra, men brister inom andra delar. Det tycks som det kan vara en svårighet att bygga stad med hög exploateringsgrad och samtidigt som den är trafiksäker. Att man i vissa områden har lyckats bättre tyder dock på att det är möjligt. De nationella och lokala handböcker och råd som finns för trafiksäkerhet är i huvudsak inriktade på åtgärder i befintligt gatunät, inte nyproduktion. Nationella riktlinjer, t ex VGU, kan upplevas som svårtillgängliga och kanske inte heller alltid upplevs som relevanta. I slutet på rapporten lämnas förslag på vad som kan göras för att förtydliga ansvaret för trafiksäkerheten i planprocesser och för att förbättra trafiksäkerheten vid planering av nya bostadsområden.