Sen ett flertal år tillbaka, egentligen när 2+1-vägen kom till 1997, har behovet funnits av att kvantifiera riskerna på landsbygd för cykeltrafikanterna. Sambanden för trafiksäkerhet för gående samt cykel på landsbygd är svaga. Det finns brister i samband för att estimera risker och utfall för cykeltrafik på landsbygd. En orsak till detta är de fåtal mätningar som är gjorda för att uppskatta cykelflödena. I dagsläget finns mätningar främst i tätort för ett antal städer i Sverige, vilket gör det möjligt att börja skapa trafiksäkerhetsmodeller för cykel i tätort och landsbygd. Projektet har med hjälp av cykelmätningar tagit fram modeller för att estimera flödet på statlig väg landsbygd respektive statlig väg tätort. Projektet föreslår utifrån underlag följande modell: S_(mf-cy)=((0,00000112∙(1-(HG-0,1)/100)∙├ 〖Q_cy〗^1,16∙〖Q_mf〗^0,59 ┤)^a Där: S_(mf-cy) = antal skadade cyklister i olyckor med motorfordon per km och år Q_cy = medelcykelflöde (cyklar/dygn) räknat över 232 dygn Q_mf = medelflöde (fordon/dygn) HG = Hastighetsgräns (km/h) a= 0,8 om 50 km/h, 1,05 om 70 km/h och 1 för övriga HG Framtagen modell i detta projekt bör bedömas utifrån de kvalitetsbrister som finnes i underlaget. Beroende på syftet med modell bör relevant detaljeringsgrad bestämmas. Med tanke på låga cykelflöden, osäkerhet i skadeutfall samt kostnader och effekter av åtgärder bör Trafikverket utreda vidare utveckling av trafiksäkerhetsmodell på landsbygd för cykel. Trafikverket beslutade att gå vidare med arbetet att utveckla en flödes- och olycksmodller för cykel (utfört av Torsten Bergh). Denna rapport har bidragit med underlag till det fortsatta arbetet.