Inom ett flertal projekt med supercykelväg har problem uppstått i och med att dessa kräver en ansenlig bredd. I dagens svenska utformningskrav och kapacitetsmanual finns inga krav eller modeller för beräkning av kapacitet. Kunskapsluckorna är bland annat: - Kapacitet på länk - Hastighet kopplat till flöde - Sektionsbredder - Erforderlig längd på 2-fältighet för att 41058 omkörning Målet för projektet är att ta fram grundläggande parametrar samt rekommendationer för ”METKAP” samt ”VGU” för ökad hållbar cykling. Projektets främsta fokus är utformning och kapacitet. Syftet är att ta fram bättre rekommendationer för ökad hållbar och tillgänglig cykling med en nytt angreppsätt för dimensionering av cykelbanor. Idag saknas kunskap om hur cyklister beter sig i omkörningssituationer och vilket utrymme detta kräver. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen kring cyklisters beteende i olika trafikmiljöer, för att på så sätt öka chansen att cykelinfrastruktur utformas för att på bästa sätt passa cyklisterna själva. De huvudsakliga frågeställningar som denna rapport ämnar besvara är vilken spridning på hastigheter som finns på cykelbanor med olika utrymmesstandarder och hur den kan användas för att jämföra cykelbanors prestanda, samt hur en låg utrymmesstandard påverkar hur många omkörningar som sker. Vidare undersöks vilket utrymme en omkörning upptar i sidled och hur detta hänger samman med hastighetsskillnader och cykelbanebredd, samt vilket utrymme en omkörning tar i längdled. Initialt i projektet har en teoretisk modell ansatts baserad på metoder från ett antal olika länder. Modellen kalibrerades och validerades sedan mot de utförda fältmätningarna. Frågeställningarna besvaras dels med en litteraturgenomgång där resultaten av tidigare studier presenteras, dels med en fallstudie där vi jämför cyklistbeteende på två cykelbanor med olika utrymmesstandard. Den metod som använts i fallstudien är videoinspelning och manuell videoanalys. Metoden som har använts är att kapacitet på länk mäts i ett antal snitt samt att befintliga mätpunkter har använts. Hastighetsmätningar har gjorts i ett antal punkter där också flöden har mätts. Dessutom görs omkörnings-/passagestudier Studiens viktigaste slutsatser är att cykelbanor med lägre utrymmesstandard har större andel bundna cyklister, och att andelen bundna cyklister ökar med motriktat flöde när utrymmet är begränsat. Det var inte möjligt att visa något samband mellan omkörningsbredd och hastighetsskillnad, men omkörningsbredden var i genomsnitt större på bredare cykelbanor. Resultaten visade även att cyklister med högre hastighet väljer att placera sig längre från cykelbanans kant än cyklister med lägre hastighet. Dessutom observerades att på cykelbanor med god utrymmesstandard fanns ett linjärt positivt samband mellan flöde och omkörningsfrekvens. En modell för att beräkna fördelningen av omkörningssträcka togs fram, men kunde inte valideras på grund av begränsade mätresurser.