Litteraturstudien är inriktad på beteende hos lös lera i undergrund, under och efter cyklisk last orsakad av passage av ett fordon, i första hand tåg. I den studerade litteraturen anges att upprepade höga axellaster har lett till brott och stora plastiska deformationer i undergrund till järnvägsbankar. Vid cykliska belastningsförsök på lera har uppmätts att portryck byggts upp. Efter av-slutad cyklisk belastning kunde lerorna i en del fall rekonsolidera till tidigare, eller högre, värden på skjuvhållfasthet och styvhet. I andra fall ledde dock rekonsolideringen inte till fullständig återhämtning av den tidigare hållfastheten och styvheten. Portryck som byggs upp i lerlager kan spridas till omgivande jordlager och leda till låga effektivspänningar i angränsande silt- eller sandlager. Banverket (2000) lyfter fram jordar med lösa avlagringar av vattenmättad silt och sand och lerlager med tunna skikt av silt och sand som exempel på jordar som kan påverkas av cyklisk last och portrycksupp-byggnad. Ett praktikexempel på svårigheterna med att mäta portryck under tågpassage i fält har gåtts igenom. En analys av om cykliska laster från tåg hade haft inverkan på ett inträffat skred har gåtts igenom. Några olika sätt att dimensionera för inverkan av cykliska laster från tåg har uppmärksammats. Ett försök har genomförts att relatera de spänningar som kan förväntas uppkomma i en undergrund till en järnvägsbank, till de spänningar som uppkommer vid triaxialförsök och direkta skjuvförsök (DSS). En genomgång av litteraturen om variation i tålighet mot cyklisk belastning (här defini-erad som förändring av normaliserad skjuvhållfasthet och/eller normaliserad brottöjning med antal cykler med normaliserad skjuvspänning eller normaliserad töjning) med typ av lera och typ av spänningsförlopp har genomförts.