Trafikverket som Sveriges största byggherre har ett stort ansvar i att utveckla branschen mot ett mer hållbart arbetssätt. Trafikverket har från och med 2015 ställt krav på klimatbesparande åtgärder i sina projekt. Förbifart Stockholm inarbetade klimatkrav i sina förfrågningsunderlag och är därmed det första stora infrastrukturprojektet som har gjort detta. Kraven är att entreprenörerna ska arbeta med att hitta koldioxidbesparande åtgärder och med mål att sänka sin klimatpåverkan från entreprenaden med 10 %. För att visa hur de har tänkt att nå detta ska entreprenören ta fram en handlingsplan för de klimatbesparande åtgärderna. Klimatpåverkan beräknas ur ett livscykel perspektiv: det innefattar klimatpåverkan som uppstått vid produktionen av byggmaterial och den klimatpåverkan som uppstår vid produktionen. Denna studie identifierar aspekter som främjat och begränsat möjligheten att uppfylla klimatkraven. Dessa aspekter är framtagna genom arbetsseminarier med deltagare från Trafikverket och entreprenörerna från delprojekten i Förbifart Stockholm. Det finns flera framgångsfaktorer med kravställandet. Kravställningen har lett till minskade klimatutsläpp, ökad kunskap och intresse hos flertalet aktörer. I Förbifart Stockholm har handlingsplanen varit en viktig del i att identifiera och genomföra åtgärder för minskad klimatpåverkan. Att skilja på den exakta redovisningen i klimatkalkylen och aktiva åtgärder enligt handlingsplanen har underlättat arbetet. Att sätta siffror på klimatpåverkan ger en tydlighet där de olika aktörerna kan förstå sin roll och möjlighet att genomföra klimatförbättringar. Det finns utvecklingspotentialer inom flera områden: systematik, tydlighet och legitimitet från beställaren, konflikter med tekniska regelverk och omfattning och redovisning av klimatkalkylen. Att vidareutveckla lösningar och metoder för att bemöta och hantera dessa aspekter skulle kunna leda till större minskningar av klimatpåverkan.