Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Det finns ett stort behov av att bygga ut cykelnätet i Sveriges kommuner. Behovet överstiger ofta kommunernas tillgängliga ekonomiska resurser och att anlägga en fullskalig cykelbana kräver oftast en hel del utredningar och omfattande anläggningsarbeten. Efterfrågan på enklare former av cykelinfrastruktur med lägre investeringskostnader och kortare anläggningstider är en åtgärd för att stilla detta behov. Runt om i Sverige har det byggts olika typer av enkla cykelbanor där en del av körbanan skiljs av med till exempel pollare, GCM-stöd eller vägmarkering för att skapa en avskild yta för cyklister. Syftet med projektet var att ta fram rekommendationer som kan underlätta kommunernas arbete för utbyggnad av denna typ av cykelinfrastruktur samt inspirera industrin till framtagande av fler alternativa utformningar, som utöver nämnda riktlinjer även uppfyller andra krav hos beställaren såsom till exempel gestaltning. Studien har bestått av fem delar: 1. Litteraturstudie: Tidigare genomförda relevanta studier har sammanställts. 2. Platsstudier: a) Observationer: Åtta platser i Malmö har studerats. Platserna representerar olika typer av infrastruktur för enkla cykelbanor samt olika dignitet på gator. Två av platserna är jämförelseobjekt med traditionellt anlagd cykelbana respektive ingen cykelbana. På samtliga platser har cykelräkningar och beteendestudier genomförts. b) Trafikolycksanalys: Olycksdata från Strada för respektive plats före och efter anläggande av cykelbana har sammanställts och jämförts. 3. Intervjuer: Intervjuer med ansvarig cykeltrafikplanerare respektive drift- och underhållsansvarig på Malmö stad har genomförts. 4. Enkät: För att bredda perspektivet även med trygghet har en webenkät skickats ut via relevanta kanaler. Slutrapporten redovisar resultat av studiens ingående delar samt slutsatser och vidare rekommendationer. De främsta slutsatserna är att dubbelriktad cykelinfrastruktur kräver högre grad av separering än enkelriktad samt att det är viktigt att skapa säkra och tydliga anslutningar till den enkla cykelbanan. Kunskapsläget hos kommunernas utbyggnadsansvariga gällande planering och anläggning av enklare cykelbanor, som ett alternativ till de kostnadsdrivande fullskaliga cykelbanorna, är idag varierande och med denna studie och dess slutsatser är vi övertygade om att den cykelinfrastruktur som byggs kan ges en mer trafiksäker utformning.