Implementeringen av Byggnadsinformationsmodellering (BIM) på Trafikverket skapar möjligheter för att bedriva intern teknikstödd verksamhetsutveckling samt öka innovation och produktivitet i branschen. Implementeringen av BIM är en del av en större teknikstödd utveckling och förändring inom Trafikverkets verksamhetsområden som den måste förhålla sig till. Varierande arbetssätt, roller, kultur och informationsbehov gör också implementeringen till en komplex fråga och skapar behov för en objektiv utvärdering av implementeringens effekter för både ekonomi, organisation och individ. Denna slutrapport presenterar resultaten av FOI Mäta affärsnyttan av BIM. Resultaten presenteras genom en redogörelse för affärsnyttan av BIM som förutsättningarna för ekonomi, organisation och individ (en 3-dimensionell affärsnytta av BIM). Därigenom föreslås rapporten en process för utvärdering av BIM och annan teknikstödd verksamhetsutveckling på Trafikverket. Resultaten visar på att affärsnyttan av BIM består av effekter på både ekonomi (t.ex. genomförandetid och ÄTA kostnad), organisation (t.ex. utveckling av kompetens och arbetssätt) och individ (t.ex. image, sociala normer och status). Affärsnytta förutsätter en behovsdriven implementering. De befintliga behov och problem i projektledares vardag som BIM kan tillgodose måste identifieras och också användas i kommunikationen om syftet med implementeringen av BIM på Trafikverket. Rapporten visar på hur behoven och problemen BIM kan tillgodose föranleder hur affärsnyttan av BIM upplevs. Behoven för och affärsnyttan av BIM beskrivs i rapporten genom nyckeltal. Dessa har följts upp i interna redovisningssystem och visat på vissa ekonomiska effekter, t.ex. en lägre spridning i anbud och minskad kostnad för ritningshantering. Resultaten visar på att utvärderingen av affärsnyttan av BIM som ekonomiska förutsättningar inte är tillräcklig. Affärsnyttan av BIM måste också förstås som förutsättningarna för organisation och individ. Utöver en behovsdriven implementeringen föranleds också affärsnytta av intra och inter organisatorisk förändring. Dessa tar dock på Trafikverket uttryck som organisatoriska utmaningar i att skapa förändring. T.ex. utmaningar i att förändra traditionella arbetssätt (bl.a. hur projektledare har svårt att tolka styrdokument med BIM-baserade arbetssätt), utveckla förståelsen för varför BIM ska implementeras (bl.a. hur BIM behöver definieras utifrån de behov och problem som BIM kan bidra till att lösa snarare än som tekniska begrepp eller visioner), kravställa BIM i upphandling (bl.a. hur förfrågningsunderlag som inkorporerar BIM-baserade arbetsätt är svåra för projektledare att förstå och använda). Utmaningarna indikerar att individers upplevelse av affärsnytta till stora delar påverkas av sociala och kognitiva faktorer relaterade till förväntningar, attityder, normer och kultur. Resultaten visar på att sociala och kognitiva faktorer utgör den tredje dimensionen av affärsnyttan av BIM. Argument om ökad affärsnytta av BIM i ekonomiska termer tycks spela en mindre roll för acceptansen och förankringen för BIM hos projektledare. Vad som är viktigt för att skapa acceptans och förankring är sociala och kognitiva faktorer relaterade till bl.a. image, sociala normer och status. T.ex. påverkar den upplevda relevansen av BIM för det dagliga arbetet, frivilligheten att använda BIM och chefers upplevelse av BIM projektledares acceptans och förankring för BIM. Implementeringen av BIM i syfte att skapa affärsnytta och acceptans måste således fokusera på en behovsdriven och inter organisatorisk implementering där projektledarens behov och problem står i fokus och leder implementeringen och förändringsarbetet.