Få frågor har studerats lika ingående som den växande marknaden för laddbara fordon. Flera forskningsartiklar har behandlat de nationella stöd som huvudsakligen riktats till köparna av laddbara bilar. Flera utredningar har också skrivits om den svenska marknadens utveckling och speciellt utformningen och effekterna av stöden till bilar med låga utsläpp. Den viktigaste slutsatsen från den tidigare forskningen om hur stöd påverkar försäljningen av laddbara bilar är att stöd ger en ökad försäljning. Effekten har bedömts vara i storleksordningen fem procent ökad adoption för varje 1000 EUR i stöd. För Sverige innebär det att den svenska bonusen om 60 000 SEK vid inköpet av en elbil har ökat försäljningen med 30 procent och det nuvarande stödet om 10 000 SEK till laddhybrider ökar den årliga försäljningen med 5 procent (jämfört med om stöden inte funnits). Två omtalade utredningar från Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet har identifierat några svagheter i det svenska bonus-malus systemet. Den viktigaste kritiken är: 1) att reducerade koldioxidutsläpp från laddbara bilar värderas högre motsvarande utsläppsminskningar via än andra insatser inom transportområdet, 2) att systemet värderar vinsterna av minskade utsläpp från elbilar mycket högre än minskade utsläpp från bilar med förbränningsmotorer, 3) att engångsutbetalningar av bonusar leder till oönskad export av nya laddbara bilar och ökade samhällsekonomiska kostnader för att minska koldioxidutsläppen, samt 4) att bonus-malus-systemet har påtagliga negativa fördelningseffekter genom att det gynnar höginkomsttagare i storstäder och missgynnar glesbygden. I den här rapporten belyser vi de här frågorna (utom fördelningsaspekten) genom en genomgång och bearbetning av tillgänglig statistisk, genomgång och analys av nationella och internationella regelsystem och analys av direkta och indirekta stöd till laddbara fordon. Vi har först och främst undersökt marknaden för laddbara fordon inom EU, men vi har även studerat marknads- och regelutvecklingen i Norge, Schweiz och USA. Våra slutsatser sammanfattas nedan. De nya utsläppskraven inom EU har varit mycket effektivare för att öka försäljningen av laddbara fordon än de svenska inköpsstöden. De nya EU-reglerna medför också att Sverige bör anpassa sina regelverk till dessa. Ett exempel på anpassning av regelverken är att läckaget av nya laddbara bilar kan hanteras genom att dela upp betalningen av bonusen på en längre tidsperiod. Denna kan gärna kan vara lika lång som en förlängd malusperiod. Denna förändring skulle också göra bonus-malus systemet skattemässigt symmetriskt. Ett annat exempel är att utvärdera de faktiska utsläppen från laddhybrider, en fråga som är speciellt viktig för Sverige med tanke på den stora försäljningen av laddhybrider. Nu bedöms utsläppen från laddhybriderna utifrån en hypotetisk körcykel som inte tar hänsyn till att bilägare kan göra medvetna val som gör förbrukningen av fossila drivmedel högre eller lägre. En annan problematik som vi vill lyfta fram är hur snabbladdningen av elbilar ska hanteras i en nära framtid. Det kan ske genom fortsatt forskning eller genom utredningsarbete. Trafikverket eller Trafikanalys skulle t.ex. kunna göra simuleringar av hur många snabbladdplatser som kommer att behöva byg4 gas utmed med motor- och riksvägarna. Ett speciellt problem som bör undersökas är att topparna i resandet kommer att inträffa när elbilar drar extra mycket el p.g.a. låga eller höga temperaturer – vid resor till fjällen på vintern och resor på sommaren. Vi anser också att det är viktigt att försöka minska koldioxidutsläppen även från laddbara bilar. Den laddbara bilen har förändrats från att vara en bil för arbetsresor och korta dagliga resor till en allroundbil. En genomsnittlig laddbar bil 2020 har ett batteri som är 2–3 gånger större än en laddbar bil från 2012. Produktionen av batterier genererar stora koldioxidutsläpp som kan ta flera år att vinna tillbaka jämfört med t.ex. en hybridbil. En genomsnittlig laddbar bil 2020 är också större och har bättre prestanda än en laddbar bil från 2012. Vi ställer därför frågan hur man kan utforma stöd som dämpar de laddbara bilarnas ökade utsläpp. En möjlig ansats för att undersöka övergången från bensinbilar till laddbara bilar är att ta fram scenarier. I scenarier kan man identifiera hur aktörsgrupper, regelsystem och teknologi samspelar i ett politiserat system som den laddbara bilen. I Konjunkturinstitutet (2019) redovisas ett scenario för klimateffekten av bonus-malus-systemet som finner att det spelar en relativt liten roll för koldioxidutsläppen. Denna typ av analyser borde kunna kompletteras med mer heltäckande beskrivningar och bedömningar. Avslutningsvis vill vi peka på behovet av bättre statistik och mer studier av import- och exportflöden för att få en fördjupad förståelse av styrmedlens effekter på dessa flöden. Det gäller både för nya och begagnade bilar men också generellt, dvs inte bara för elbilar utan även andra biltyper