Projektet Bada-f har varit en förstudie med syfte att ta fram frågeställningar, mallar och tillvägagångssätt inför den fullskaliga studien som ska ge en tydlig bild av hur banarbeten planeras, vad som styr processen och identifiera effektiviseringsmöjligheter. Vi har studerat ett mindre antal åtgärder i underhållsdistrikt Syd och Väst, både vanligt basunderhåll, nationella kontrakt, större reinvesteringsprojekt och investeringar. Fokus har legat på den faktiska planeringen av banarbeten - alltså, hur har de studerade åtgärderna planerats i verkligheten? Vad för faktorer har påverkat i olika faser, vad har man vetat när o.s.v.? Två olika processtyper möts i kapacitetstilldelningen. Dels de långsiktiga åtgärderna såsom investeringar och reinvesteringar, som ofta börjar planläggas många år tidigare, dels mer kortsiktiga åtgärder som utförs i servicefönster etc. Båda dessa åtgärdstyper påverkar kapacitetsbehovet i utförandefasen och kan ge upphov till trafikpåverkan. Der är även när båda procestyperna ska samordnas som det totala kapacitetsbehovet blir synligt. Några av de lärdomar som vi dragit är till exempel skillnaderna mellan den nya och gamla planprocessen. Eftersom många av de större projekten ofta löper över lång tid, försvårar detta en jämförelse av projekten. I vissa fall kan tre separata process-generationer behöva hanteras samtidigt. För huvudstudien ser vi behov av avgränsning, både kring åtgärdstyper och vilken del i processen vi studerar. Vi föreslår att fokus ska ligga på basunderhåll, med inriktning på trafikpåverkan. Särskilt ska de åtgärder som inte utförs i servicefönster studeras, men även nationella underhållskontraktsåtgärder.