Litteraturgenomgång och första test vid SMHI inom OP-FLYKLIM-förstudie. Väderprognoser av god kvalité är av stor vikt inom en rad olika områden, inte minst inom flygtrafiken. En viktig aspekt är att man ur säkerhetssynpunkt är betjänt av goda förutsägelser av meteorologiska förhållanden såsom vindar, turbulens, moln och dimma. Det pågår dessutom ett arbete med att minska flygets klimatpåverkan, till exempel genom minskad bränsleförbrukning och därmed minskade utsläpp av koldioxid. Förbättrade väderprognoser skulle kunna vara ett stöd för att förbättra nuvarande system för flygoptimering. Det är väl känt att kvalitén på väderprognoser är beroende av tillgängligheten av observationer man har för att skapa ett realistiskt starttillstånd för den numeriska modell som används för att prognostisera vädret. Luftfartsverket (LFV) förfogar över en stor mängd meteorologiska observationer som kan erhållas ur dess flygledningssystem. Etablering av observationsströmmar till Sveriges meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och användande av dessa data i SMHIs väderprognosmodell medför en potential att göra bättre väderprognoser, speciellt kring flygplatser och längst flygstråk. Användande av meteorologiska observationer från flygledningssystem i numeriska väderprognoser är något som först uppmärksammades för ungefär tio år sedan och som under senare årstuderats mer noggrant. Dessa studier har företrädesvis gjorts av Europas vädertjänster och en viktig anledning är att man i Europa ligger långt framme med standardisering och implementering av flygledningsteknologier som är lämpliga att extrahera väderdata från. Framför allt rör det sig om Mode-S EHS (Enhanced Surveillance) teknologin men även data från Mode-S MRAR Meteorological Routine Air Report) är av intresse. Syftet med detta dokument är att översiktligt sammanställa information om användande av observationer från flygledningssystem för väderprognoser, beskriva erfarenheter från olika Europeiska vädertjänster samt sammanfatta kunskapsläget. Dokumentet är distribuerat på så sätt att i Sektion 2 ges en grundläggande sammanfattning av väderprognoser, följt av beskrivning av flygplansobservationer i Sektion 3. Sektion 4 är inriktad på tidigare erfarenheter och därefter följer en summering och de viktigaste slutsatserna i Sektion 5.