I Del 2 ändrade vi inriktning på projektet då vi kommit till slutsatsen att det med dagens förutsättningar inte är möjligt att aktualisera NÄTRA-underlaget med en enkätundersökning. Dessutom är enkätundersökningar problematiska att använda för denna typ av undersökning, framför allt på grund av problem med svarsbenägenhet. Vi kom till slutsatsen att det finns ett behov att ta ett steg tillbaka och undersöka vilka metoder som är mest lovande att använda för framställning och utveckling av kunskapsunderlag om regionala näringslivstransporter. Det finns en rad möjliga metoder med olika för- och nackdelar – där vissa är mer lovande på kort sikt och andra är intressanta på längre sikt. Tillsammans med Trafikverket kom vi fram till att vi tror att det är viktigt att först genomföra en bred inventering av möjliga datakällor för att sen kunna utvärdera vilka metoder som är mest lovande för att förbättra kunskapsunderlaget om regionala näringslivstransporter. Vi genomförde därför en bred kartläggning av trafikflödes- och passagemätningar, statistiska undersökningar och registerdata, företagssystem, samt tidigare relevanta studier och kartläggningar. Inventeringen visade på olika för- och nackdelar med olika datakällor och insamlingsmetoder. Vi studerade även de modellansatser som finns för att fånga regionala näringslivstransporter kopplat till det databehov som finns i dessa modeller. Efter att ha utvärderat dessa landade vi i att det som var intressant att undersöka närmare inom ramen för projektet var registerdata, modellutveckling samt en beskrivning av vissa branscher, vilket vi fördjupade oss i. Fördjupningen kring registerdata visade att det finns möjligheter till framtagning av underlag kring exempelvis fördelning av passager vid trängselskatteportaler med olika fordonstyper. Genom att koppla registerdata till trängselskattedata, är det möjligt att koppla på branschtillhörighet och göra antaganden om vilka fordon som tillhör lätt yrkestrafik exempelvis genom ägartyp, bilmärke, etc. Även vissa uppskattningar om andel utländska fordon vid passager är möjliga att göra. Användning av registerdata är relativt sett resurs- och tidseffektivt då registerdata redan är sammanställd. Utveckling av en lämplig metod för att säkerställa kvalitet och att rätt data tas fram krävs. Initialt krävs att ett registeruttag skapas, vilket kan vara problematiskt beroende på vilken organisation som söker åtkomst till data och hur kontakten med utlämnarorganisationen ser ut. Oftast är det lättast att få åtkomst till sekretesskyddade data för forskare på högskolor och universitet. Fördjupningen kring modellutveckling visade att det finns olika sätt som modeller kring regionala näringslivstransporter kan utvecklas. En variant är att med metaanalys av tillgänglig data från olika källor, sammanställa det och sedan använda olika statistiska metoder för att skatta parametrar i modeller som kan användas för att göra scenarioanalyser och prognoser. En annan variant är att med hjälp av mer aktuella indata (alstringstal och körsträckefördelning samt observerade trafikflöden) med bättre kvalitet, förbättra den modellering av lätt yrkestrafik som tagits fram vid konstruktionen av lätt yrkestrafik till Sampers regionala modeller (Edwards et al., 201b7). Ytterligare en variant är att estimera multinomiala logitmodeller av motsvarande typ som man gjort i Calgary i Kanada baserat på exempelvis insamlade data från GPS-mottagare, för att sedan kombinera det med samsdata på områdesnivå och annan data av intresse. Det bör också vara möjligt att estimera nya OD-matriser för näringslivets transporter med hjälp av trängselskattedata i kombination med annan registerdata. I fördjupningen kring branscher diskuterades branschindelningar generellt – och lätt yrkestrafik och byggbranschen beskrevs mer specifikt. Fokus i beskrivningen var på möjligheten till insamling av information och hur branscherna i stort ser ut. Olika datakällor är intressanta på olika tidshorisont och för olika syften. På kortare sikt menar vi att det viktigaste är att undersöka användbarheten på relativt sett lättillgängliga och kvalitetssäkrade data såsom registerdata. Vilken data som framför allt är intressant att använda beror på vilken modell som används. Vi menar därför att det är viktigt att fortsätta modellutvecklingen och att följa utvecklingen inom området. Detta är ett mer långsiktigt arbete. Det är också viktigt att parallellt fortsätta att undersöka datakällor som på längre sikt kan bli intressanta att använda för detta ändamål. Exempelvis företagssystem är en intressant datakälla där det finns information som kan vara intressant underlag om regionala näringslivstransporter. I nuläget är det flera frågor som är oklara, t.ex. kopplat till hur dataunderlaget skulle kunna tillgängliggöras. Dessutom kräver det troligtvis utvecklingsarbete för att tillgängliggöra ett sådant underlag.