För att nå Trafikverkets mål om en hållbar, uppkopplad och tillgänglig transportinfrastruktur behöver affärsmodeller och incitamentsstrukturer som främjar innovation utvecklas. Detta är särskilt viktigt i tidiga skeden och i relationen mellan beställare och konsult. Här saknas idag kunskap. Detta projekt syftar till att utveckla affärsmodeller och incitamentsstrukturer som främjar digitala och hållbara innovationer i beställande och utförande av projekteringsuppdrag för transportinfrastruktur. Projektet har genomförts av Sweco tillsammans med Trafikverket och KTH och i samarbete med representanter från branschen. Projektet har utfört en nulägesanalys, börlägesanalys samt verifiering och test av underlagen från nuläges- och börlägesanalysen. Projektet utgår från definitionen i ISO-standarden 56002:2019 av innovation som en “new or changed entity realizing or redistributing value”. Och precis som ISO-standarden framhåller kan innovation vara alltifrån en produkt till en tjänst, process, modell, metod etc. Vidare är innovation, enligt den här definitionen, en output som skapar värde. I rapporten beskrivs innovation både som en output men också som en eller flera aktiviteter som syftar till värdeskapande innovation. Det finns en samstämmighet i branschen kring vilka möjligheter och drivkrafter som finns och som saknas för innovation inom ramen för befintliga affärsmodeller och incitamentsstrukturer. Även om det saknas en systematisk innovation, öppnar dagens affärsmodeller upp för innovation i såväl anbud som genomförande. Det finns t.ex. goda möjligheter att inom ramarna för LOU öppna upp för en annan typ av anbudsvärdering som sträcker sig utöver de befintliga parametrarna tid och kostnad och som inkluderar och premierar innovation. Möjligheterna att öppna upp för ökad innovation är som störst i tidiga skeden. Det finns också starka drivkrafter för att stimulera ökad innovation, t.ex. tvingande krav från beställare på samverkan, uppföljning och redovisning. Brukarmedverkan för kravställning är ett annat exempel. Nuvarande upphandlingsform har nästan uteslutande fokus på effektivitet och på att optimera tid och kostnad. I upphandlingsförfarandet behövs ökad kunskap om hur beställare kan skapa förutsättningar för innovation och hur kraven bör formuleras för att stimulera innovation. I upphandling och anbud finns också ett gap mellan de övergripande effektmål (samhällseffekt) beställaren satt upp och de projektmål som återfinns i genomförande. Här saknas målsättning för innovation och kravställning på effektmål i genomförande, målsättningen genomsyras av tid och kostnad. I leverantörernas genomförande återspeglas samma fokus på effektivitet, tid och kostnad och beprövade arbetssätt. Kultur, mindset och modigt ledarskap krävs för ett mer långsiktigt arbete. Kravställningen upplevs ge för små frihetsgrader med brist på livscykelperspektivet. Detta resulterar i en kortsiktighet i beslut och investeringar, minskad attraktivitet till branschen och att Trafikverkets målbild om en hållbar, uppkopplad och tillgänglig anläggning blir svår att nå. Brister i ledarskap, kultur och mindset framkommer också. Sammanfattningsvis finns goda möjligheter och drivkrafter för ökad innovation utifrån såväl ekonomiska och kontraktuella förutsättningar som kultur, mindset och ledarskap. Börlägesanalys - förslag på nya incitamentsstrukturer Börlägesanalysen identifierade nya incitamentsstrukturer och affärsmodeller för att främja innovation i projektering men med sikte även på nytta inom produktion och förvaltning. De viktigaste var: 1) Innovation driven i samverkan mellan konsult och entreprenör 2) Funktionella krav i upphandling, utrymme för innovation i anbud 3) Kontraktsmässigt livscykelperspektiv bygga – förvalta 4) Samarbete kring gemensamma mål 5) Ledarskap som öppnar för mångfald och inkluderar olika perspektiv För varje förslag uppmärksammades särskilt digitaliserings- och hållbarhetsaspekter – hur IT och BIM kan erbjuda verktyg för att 41058 innovation, och hur hållbarhetsmål kan utgöra en styrande faktor genom processerna. Genom idégenerering och rollspel med branschrepresentanter verifierades och testades resultaten. En viktig slutsats är att börja använda de verktyg som redan finns i upphandlingslagstiftningen, t.ex. utvärdera anbud på kriterier som främjar innovation samt sidoanbud. En annan viktig slutsats är målstyrning mot innovationer med en kravställning på effektmål snarare än funktion, t.ex. x % minskning av CO2-utsläpp. 1) Innovation Bas Insatsen syftar till en kravställning från Trafikverket som innebär en vidareutveckling av nuvarande Samverkan Bas för konsultuppdrag med en integrerad ”checklista” för att leda och styra mot innovation i konsultuppdrag. Här bör Trafikverket agera behovsägare och utforma en publikation genom bred samverkan med leverantörer för att säkerställa ändamålsenlighet. Med fördel kan en publikation utformas så att den kan tillämpas även av andra beställare av infrastrukturprojekt. 2) Tydliga effektmål Insatsen innebär en nedbrytning av de övergripande effektmålen i Trafikverkets målbild 2030 till mål som kan sättas upp och mätas för projekt. Tydliga effektmål bör formuleras så att de kan användas i såväl upphandling som genomförandet. Mål för olika typer av projekt och för olika aktiviteter i planering och projektering bör kunna utgå från typfall, t.ex. en integration mellan projekt och drift. Väsentligt är att målen hanteras och följs upp fortlöpande i projekt. Hanteringen av effektmålen kan inlemmas i planering och projektering genom riktlinjer i Innovation Bas. 3) Uppföljning av projektledare baserat på innovation (TKI + I) För att säkerställa en tillämpning av utvecklingsfrämjande åtgärder i projekt behöver projektledningen verka aktivt tillsammans med projektgruppen. En metod är att utveckla kriterier på vilka en uppföljande utvärdering kan ske, såväl under projektets gång som i en avslutande utvärdering. Detta innebär en utvidgning av den nuvarande TKI-modellen för utvärdering på parametrarna Tid, Kostnad och Innehåll. 4) Ledarskap Utvecklingsfrämjande effekter uppstår genom en tvingande samverkan mellan aktörer. En sådan behöver systematiseras och kan prövas, beskrivas och utvärderas i olika pilotprojekt. Som ett medel för att öppna för nya tankesätt bör även förslaget om mångfald i ledarskapet prövas och utvärderas på motsvarande sätt. 5) Innovationsstöd För att redan i det initiala skedet av projekt, genom upphandling och beställningar, etablera en utvecklingsfrämjande projektmiljö behöver beställarens kompetens höjas och breddas. Genom att internt inom Trafikverket erbjuda tillgång till expertis inom området kan en sådan kompetensutveckling underlättas, liksom en gemensam förståelse mellan olika funktioner. 6) Parallella uppdrag Parallella uppdrag som del av en flerstegsupphandling kan vara ett medel att göra en utvärdering av konsulters faktiska innovationsförmåga samtidigt som man kan få inspel om specifika problemställningar i det kommande projektet. Formen är vanligt förekommande i husbyggnadsprojekt och erfarenheter/expertis kan hämtas därifrån. Dessa prioriterade genomförandeförslag är framtagna för att vidare testas i verklig upphandling och faktiska projekt och bidrar således med ett underlag för beställare och konsulter att vidareutveckla affärsmodeller och incitament. Projektet föreslår också vidare forskning och utveckling inom digitala modeller i anbudsförfrågan, riskbenägenhet samt effektiva former för att realisera samverkan.