Bakgrunden till projektets genomförande har varit den ökande mängden rälsbyten och mängden trafik med 30 tons axellast på Malmbanan. Spårunderhållet och hjulunderhållet har idag de överlägset högsta underhållskostnaderna av järnvägens olika system. Hjulprofilmätaren sågs som en möjlighet att kunna plocka ut de hjul som närmade sig underhållsgränserna för slitage, och därigenom kunna styra underhållet mer kostnadseffektivt.LKAB och Trafikverket enades därför att sätta upp ett gemensamt projekt där en ny typ av mätutrustning utprovades. För att få stöd med datalagring, bearbetning av data mm anlitades LTU och eMaintenanceLAB. Syftet med projektet har varit att undersöka och verifiera att en utrustning för automatisk hjulprofilmätning kan klara av att registrera och larma vid hjulpassager som avviker från de säkerhetsgränser och underhållsgränser som definieras i projektet med hänsyn till vårt klimat och våra förhållanden på Malmbanan. Den bärande idén i detta projekt har varit att man genom en kontinuerlig mätning av hjulprofiler ska kunna ta ut fordon ur trafik innan den avvikande hjulprofilen ger upphov till ett accelererande hjul- och rälslitage och därigenom sänka underhållskostnaden och öka livslängden på både hjul och räl. Projektet har även lett till en högre säkerhet på spåret då man kan mäta hjul som passerat säkerhetsgränsen för hjulparametrar och plockar bort dem, detta var inte var möjligt tidigare. De slutsatser som kan dras från detta projekt är följande:• Utvecklingsprojekt kan med fördel genomföras gemensamt mellan industri, infrastrukturförvaltare och akademi. • För att säkerställa ett bra resultat är det viktigt att genomföra alla steg i ett projekt från koncept till överlämnande. Som stöd för detta har V-modellen används som representerar livscykeln för systemet enligt EN-50126.• Val av tekniklösning och leverantör har gjorts utifrån tekniknivå, referensanläggningar samt drift- och supportmöjlighet och inte enbart utifrån pris. Ett utvecklingsprojekt likt detta handlar inte primärt om att få en utrustning i drift utan överföring av ”know how” kring vilka möjligheter och begränsningar det finns med denna teknik.• Resursbehovet för test och utvärdering underskattades och gjorde att projektet försenades ett år jämfört med ursprunglig tidplan. • Informationen som genereras från denna utrustning är mycket användbar för alla parter som arbetar med utveckling av underhåll inom järnvägen. • Utmaningen för att tillgodogöra sig nyttan från mätstationen ligger i att kunna förädla och integrera de genererade tillståndsdata till respektive underhållsorganisation.
Godkänd; 2014; 20140813 (matasp)