In order to respond to growing interregional rail traffic, rail capacity should be allocated better. To achieve this, one possibility is to optimise suitability of departure times for rail passengers in the timetabling process. The suitability of departure and arrival times refers to how well the timetable can diminish constraints on passengers that must adapt their activities to train schedules. However, current knowledge on this issue is limited. Indeed, only few studies have quantified how passengers valuate departure time suitability. These studies are also quite brief in their coverage of the influence of travellers’ profiles on these valuations. In addition, current methods comparing the socioeconomic consequences of different timetables are not applicable in all contexts, and most of them rely on strong simplifications. In summary, this thesis aims to answer the following research questions:

1. What are the determinants for passenger valuations of departure time suitability?
2. How to improve the welfare assessment of departure time shifts in interregional timetables?

In paper 1, I focus on the first research question. To this end, we present a new study in which we estimate new valuations of departure time suitability. To achieve this, we conducted a stated-preference survey on several Swedish rail lines. We present the design of the survey and its result in the paper. With this work, I aim to fulfil two objectives: first, to provide figures to improve inputs for travel demand forecast models and socioeconomic assessments. Second, to determine the influence of trip characteristics and traveller’s socioeconomic profile on their valuations.

In paper 2, I focus on the second research question. To this end, we present a method that enables calculating changes in welfare due to departure time shifts in any interregional timetable. In this method, we bridge schedule-based model forecasts with cost-benefit analysis framework. This enables a better approximation of consumer and producer surplus than in previous literature. In addition, we show the applicability and potential of our method on a case study covering a Swedish interregional line.

För att svara mot den växande interregionala järnvägstrafiken bör järnvägskapaciteten fördelas bättre. För att uppnå detta kan man i tidtabellsprocessen optimera lämpligheten för tågpassagerares avgångstid. Lämpligheten för avgångs- och ankomsttider avser tidtabellens förmåga att minska passagerarnas begränsningar när de måste anpassa sin verksamhet efter tågplanen. Men det finns en brist i aktuella kunskaper i denna fråga. Faktum är att endast få studier har kvantifierat hur passagerare värderar lämplighet för avgångstid. Dessa studier är också ganska översiktliga i sin beskrivning av hur resenärers profiler påverkar värderingarna. Dessutom är de nuvarande metoderna som jämför de socioekonomiska konsekvenserna av olika tidtabeller inte tillämpliga i alla sammanhang, och de flesta av dem förlitar sig på starka förenklingar. Sammanfattningsvis har denna avhandling syftat på att svara följande forskningsfrågor: 

1. Vilka faktorer påverkar passagerares utvärdering av lämpligheten för avgångs- och ankomsttider?  

2. Hur kan man förbättra utvärderingen av skillnader i välfärd av varierande avgångstider för interregionala tåg?

I artikel 1 behandlar vi första forskningsfrågan. För detta ändamål presenterar vi en ny studie där vi analyserar nya värderingar av lämplighet för avgångstid. För att uppnå detta genomförde vi en stated-preference undersökning på tre svenska järnvägslinjer. Vi presenterar undersökningens utformning och dess resultat i uppsatsen. Med detta arbete syftar vi till att uppfylla två mål: för det första, att tillhandahålla siffror för att förbättra indata i prognosmodeller för reseefterfrågan och samhällsekonomiska bedömningar. För det andra, att bestämma påverkan av resans egenskaper och resenärers socioekonomiska profil på värderingarna.

I artikel 2 behandlar vi den andra forskningsfrågan. För detta ändamål presenterar vi en metod som gör det möjligt att beräkna förändringen i välfärd på grund av förskjutningar i avgångstiderna i en interregional tidtabell. I den här metoden överbryggar vi kunskapen i schemalagda modeller med kostnadsnyttoanalysramen. Detta möjliggör en bättre uppskattning av konsument- och producentöverskott än i tidigare litteratur. Dessutom visar vi användbarheten av vår metod i en fallstudie som täcker en svensk interregional linje.