Jernbanedirektoratet ble i februar 2022 bedt av Samferdselsdepartementet om å utarbeide en mulighetsstudie for traséen Oslo–Stockholm. Mulighetsstudien skulle gi et beslutningsgrunnlag for å ta stilling til om, og i så fall på hvilken måte, et eventuelt videre arbeid for å forbedre togtilbudet mellom Oslo og Stockholm skal gjennomføres, herunder om det bør igangsettes en KVU for strekningen. Trafikverket mottok et regjeringsoppdrag om å utrede forutsetninger for tiltak på samme strekning i juni 2022. Oppdraget samsvarer i stor grad med det norske oppdrag med noen unntak.  Arbeidet har foregått i fire arbeidsgrupper som har arbeidet både parallelt og i samarbeid – dette i henhold til instruks i tildelingsbrevet.

De fire arbeidsgruppene har stått for: 

• Markedsvurderinger
• Kapasitetsvurderinger
• Kostnadsestimat
• Samfunnsøkonomiske vurderinger

Arbeidet har vært utført som en mulighetsstudie. Arbeidet skulle skje i samarbeid med Trafikverket. I prosessen har også Bane NOR blitt involvert i en del av arbeidsgruppene. Med tanke på den korta tid som varit tillgänglig för utredningen och mot bakgrund att Trafikverket nyligen utrett möjliga åtgärder i Sverige har mulighetsstudien inriktats på sträckan Arvika–Ski/Lilleström med vidare sträckning till Oslo. Banan Arvika–Ski/Lilleström benämns här Gränsbanen. Det bør bemerkes at dette kun er en mulighetsstudie og at det er stor usikkerhet knyttet til alle tall som fremkommer.

Jernbanedirektoratets og Trafikverkets felles vurdering er likevel at denne mulighetsstudien bidrar til å belyse dette prosjektet på en god måte. I arbeidet kom det frem at hvis det ble lagt ny trasé mellom Arvika og Lillestrøm eller Ski samt noen mindre infrastrukturarbeider mellom Arvika og Karlstad, vil det være mulig å kjøre strekningen mellom Oslo og Stockholm på i underkant av fire timer med totalt 12 togpar pr dag. Dette tilsier en kjøretidsbesparelse på ca. 77 minutter mellom Oslo og Arvika sammenlignet med dagens reisetid. For å få ned reisetiden ytterligere, må det gjøres flere tiltak/åtgärder i Sverige og det er ikke inkludert i denne mulighetsstudien. Möjliga sådana åtgärder har tidigare utretts av Trafikverket. Se kapittel 6.1.  

Det er gjort markedsvurderinger der prosjektet har sett på dagens tilbud og sammenlignet det nye tilbudet med transportmiddelvalg mellom andre byer hvor reisetiden er sammenlignbar. Konklusjonen ble at med tilbudet skissert estimeres antall reisende med tog mellom de to hovedstedene å bli på over en million.  

Jernbanedirektoratet fick i februari 2022 ett uppdrag från Samferdseldepartementet att genomföra en mulighetsstudie för sträckan Oslo-Stockholm. Mulighetsstudien skulle vara ett beslutsunderlag för att ta ställning till om och hur ett eventuellt vidare arbete mellan Oslo och Stockholm skulle genomföras, inklusive om det skulle innebära en KVU på sträckan. Trafikverket fick ett regeringsuppdrag i juni 2022 på samma sträcka där vissa delar är gemensamma att utreda, vissa skiljer mellan uppdragen.

Utredningen är en mulighetsstudie och det är därför stora osäkerheter förknippade med alla de tal som framkommer i rapporten. Jernbanedirektoratets och Trafikverkets gemensamma bedömning är ändå att denna mulighetsstudie bidrar till att få fram mer kunskap och underlag i stråket.

I utredningen framkommer det att en ny sträckning mellan Arvika och Lilleström eller Ski, samt några åtgärder mellan Arvika och Karlstad, kan göra det möjligt med restider under fyra timmar mellan Oslo och Stockholm, med totalt 12 tågpar per dygn. Det innebär en restidsförkortning med ca 77 minuter mellan Oslo och Arvika jämfört med dagens restid. För att ytterligare korta restiden krävs fler åtgärder i Sverige vilka inte omfattas av denna mulighetsstudie.

Det är genomfört samhälleskonomiska värderingar i utredningen, men på en väldigt övergripande nivå och bara för ett fåtal relationer utöver Oslo-Stockholm, samt frekvensökningar i Sverige endast mellan Karlstad och Stockholm. Några av slutsatserna av dessa värderingar är hög trafikantnytta men att åtgärden inte blir samhällsekonomiskt lönsam, till stor del på grund av de höga investeringskostnaderna.

Utredningens övergripande slutsats är att en ny bana mellan Oslo och Arvika (samt infrastrukturåtgärder mellan Arvika och Karlstad) skulle ge stor restidsförkortning och en hög ökning av antalet resande. Det finns kapacitetsmässiga utmaningar men konceptet bedöms vara genomförbart. Trafikantnyttan blir hög och åtgärden bidrar till att närma sig klimatmålen. Investeringskostnaden är dock hög i förhållande till den beräknade samhällsnyttan.

Deletapperna för ytterligare åtgärder i stråket mellan Stockholm och Oslo i Sverige skiljer sig åt vad gäller förutsättningar för genomförande. På vissa deletapper finns kvalitetssäkrat och aktuellt utredningsmaterial vad gäller kostnader, effekter och måluppfyllelse för de transportpolitiska målen. För andra etapper finns översiktliga studier och för andra har det ej genomförts analyser inom ramen för detta uppdrag, men där vi ser behov av vidare utredning. 

Den nu genomförda studien på sträckan Oslo–Arvika bekräftar Trafikverkets tidigare slutsats att åtgärder på Värmlandsbanan, väster om Kristinehamn, är en förutsättning för utveckling av stråket. Där finns de mest betydande bristerna som medför negativa konsekvenser för utveckling både lokalt, regionalt, nationellt och på den gränsöverskridande sträckan. 

Det rekommenderas att förbättringar på sträckan Oslo-Stockholm utreds vidare, med fokus på klimateffekterna och att se djupare på regionala resor samt gods, något som inte fångats upp helt i denna mulighetsstudie. På norsk sida bör detta genomföras som en KVU eftersom det är ett naturligt steg efter en mulighetsstudie. Det kan värderas om det som en första fas i KVU-arbetet finns behov av tilläggsutredningar knutet till exempelvis tekniska lösningar och kostnader för en ny sträckning via Lilleström, detta innan ett KVU-arbete startar. I Sverige rekommenderas ett uppdrag som sker gemensamt och synkroniserat med ett norskt regeringsuppdrag.