Utvärdering av huvudskydd för cyklister i kollision med bil: Slutrapport TRV2020/106819Show others and affiliations
Responsible organisation
2022 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Krocktest: Utvärdering av huvudskydd för cyklister i kollision med bil (Swedish)
Abstract [sv]
Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.
Varje år dör 15 cyklister i Sverige efter att ha kolliderat med ett motorfordon, över 1000 skadas och nästan var femte skadas allvarligt. Baserat på olycksdata har de två vanligaste olyckssituationerna där en cyklist blir påkörd av en personbil simulerats och krocktestats i detta projekt. Den ena olyckssituationen motsvarar en korsningsolycka där cyklisten blir påkörd i sidan av en bil som färdas i 40 km/h. Den andra situationen motsvarar en olyckssituation på landsväg där cyklisten blir påkörd bakifrån av en bil som färdas i 70 km/h, där cyklister färdas i 20 km/h i samma riktning, vilket motsvarar en påkörningshastighet av 50 km/h. Resultat från studien visar att mätvärdena vid simulering och i krockdockan vid de fysiska krockproven är höga. Att skydda en cyklist i en kollision med ett motorfordon i 40 km/h i korsningsmiljö eller då cyklisten blir påkörd bakifrån i 50km/h kommer vara utmanande trots bästa tänkbara bil och hjälm. Därför behöver hastigheten begränsas till max 30 km/h vid mixad trafik, dels för att i högre utsträckning undvika kollisioner mellan personbilar och cyklister, dels för att skydda cyklister från att skadas allvarligt om olyckan skulle vara framme. Om det inte är möjligt att sänka hastigheten till 30 km/h bör trafikantgrupperna skiljas med exempelvis cykelbanor skilda från vägbanan. Folksams studie av olycksdata visar att bilarnas autobromssystem med detektion av oskyddade trafikanter har relativt låg skyddseffekt. Därför är bilens passiva skydd vid krock viktigt för att skydda en cyklist. Idag finns redan olika skyddssystem i vissa bilmodeller, såsom utvändiga krockkuddar och aktiva motorhuvar som dämpar islag mot huven och rutan. Krockprovet där dessa system inkluderades visar tydligt att de kan minska risken att skadas. Cirka en femtedel av alla huvudskador uppstår vid kollision med bil, dessa resulterar oftast med de allvarligaste följderna. Därför behöver även cykelhjälmar förbättras för att skydda vid islag i högre hastigheter och vid mer verklighetstrogna förutsättningar. I nuläget testas och certifieras cykelhjälmar i tester där kollisionen motsvarar en hastighet på knappt 20 km/h, vilket framför allt speglar en singelolycka. Folksam har sedan 2012 genomfört tuffare tester av cykelhjälmar än vad som krävs för att få sälja en cykelhjälm på europeiska marknaden, ändå visar resultaten från krocktesten att det krävs mer. Erhållen trafiksäkerhetsnytta Studien har bidragit med underlag för att se när en cyklist skadads allvarligt i en kollision med personbil och vilka åtgärder som behövs för att undvika att cyklister skadas i framtiden. Vidare kan resultatet från studien användas som underlag för vilka hastighetsgränser som behöver gälla då oskyddade trafikanter mixas med motorfordon.
Place, publisher, year, edition, pages
Borlänge, 2022. , p. 10
Series
Skyltfonden
Keywords [en]
Crash helmet, Cyclist, Traffic safety, accidents, Road user
Keywords [sv]
Cykelhjälmar, Cyklister, kollisioner, Skyltfonden, krocktester, oskyddade trafikanter
National Category
Other Health Sciences
Research subject
Skyltfonden, Skyltfonden - Verktyg/Övrigt; Skyltfonden, Skyltfonden - Människan
Identifiers
URN: urn:nbn:se:trafikverket:diva-5445Archive number: TRV2020/106819OAI: oai:DiVA.org:trafikverket-5445DiVA, id: diva2:1692649
Note
Denna studie har gjorts inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan Autoliv, Folksam och Poc. Arbetet med att utvärdera huvudskydd för cyklister i kollision med bil har fått ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket (Slutrapport TRV2020/106819). Följande personer har ingått i arbetet: Helena Stigson, Anders Ydenius, Anders Kullgren, Bengt Pipkorn, Mikael Enänger, Magnus Gustavsson, Johan Weman och Rikard Fredriksson.
2022-09-022022-09-022022-09-19