I AMA och Trafikverkets egen TRV-AMA finns material- och arbetsbeskrivningar för anläggningsarbeten. I AMA finns en tabell med olika bergschaktningsklasser som anger hur stor skadezonen får vara för respektive klass. Denna tabell är framtagen utifrån teoretiska beräkningar och har inte verifierats. I handlingarna ställs för närvarande inga krav på hur skadezonen ska kontrolleras. Sprängskadezonens utbredning i kvarstående berg beror enligt tidigare undersökningar på flera parametrar. De två viktigaste är förhållandet mellan sprängämnesdiameter och borrhålsdiameter, oftast kallat frikoppling, samt initieringstiden för hålen, där momentan initiering ger kortast skadezon. I detta projekt har sprängskadezonen undersökts dels genom seismiska mätningar och dels genom sprickkartering av utsågade bergytor som infärgades med penetrantvätska för att förtydliga skadezonens utbredning. Försök har gjorts i flera olika bergarter och med olika sprängämnen i flera infrastrukturprojekt i vägskärningar och i tunnlar. Sprickarteringen med penetranter från samtliga försök visade att sprängskadezonen understeg 0,30 m, vilket är kravet för bergschaktningsklass 2. Flertalet försök klarade även skadezonskravet för bergschaktningsklass 1 på 0,2 m även om detta inte var kravställt i handlingarna.