I Sverige utreds för närvarande en utbyggnad av ny höghastighetsjärnväg Stockholm – Göteborg/Malmö. Med en höghastighetsjärnväg antas dagens snabbtåg med hastigheter på 200 km/h ersättas av höghastighetståg med hastigheter på upp till 320 km/h. De kortare restiderna medför både en ökad efterfrågan och effektivare utnyttjande av fordonen, eftersom snabbare tåg hinner köra fler omlopp under en dag. Det medför sammantaget fler resenärer och fler avgångar, men då höghastighetståg antas ha fler sittplatser än snabbtågen ökar inte antal tåg lika mycket som antalet resenärer. Godstrafik på järnväg har under de senaste 15-20 åren också ökat, men på grund av att det körs mycket persontrafik in mot storstäderna har det varit svårt för godstrafiken att få attraktiva tider i spåren, vilket har hämmat utvecklingen. På sträckorna in mot storstäderna är det den regionala tågtrafiken som har haft den klart största trafikökningen under de senaste 15-20 åren. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har dessutom starka önskemål om att kunna utöka denna tågtrafik. Önskemål om att kunna utöka olika slags tågtrafik medför att det på längre sikt kan komma att krävas stora utbyggnader närmast storstäderna. Utifrån ovanstående gav Sverigeförhandlingen den 27 oktober 2016 Trafikverket i uppdrag att utreda och beskriva vilken trafik som förväntas till höghastighetsjärnvägens ibruktagande samt tio år efter ibruktagandet. Mer konkret har följande ingått i Sverigeförhandlingens uppdrag till Trafikverket: Vilken trafik som förväntas till höghastighetsjärnvägens ibruktagande (2035-2040), samt cirka tio år efter ibruktagandet (antaget 2045-2050). Känslighetsanalyser med olika alternativa trafikeringsscenarier. Vilka utbyggnader som föreslås och vad de förväntas kosta och konsekvenser. I uppdraget har det ingått att löpande stämma av pågående arbete med Sverigeförhandlingen, Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Stockholm stad, Göteborgs stad och Malmö stad. Här har bland annat säkerställts att utredningen fångar upp och tar höjd för den trafik som dessa län/regioner ser framför sig och är beredda att upphandla om den inte bedrivs kommersiellt, samt att andra delvis parallella utredningar avseende funktion, trafikering och infrastruktur fångas upp. Det har därvid även skett avstämning med SJ, Tågoperatörerna samt regionala kollektivtrafikmyndigheter. Detta uppdrag 60 redovisas i rubricerande rapport, de mera detaljerade analyserna redovisas i underlagsrapporten Trafikering och kapacitet.