Projektet syftar till att analysera förutsättningarna och potentialen för en omställning till fossilfri framdrift för fartyg som anlöper Sverige. Tyngdpunkten är på fartygens framdrift och direkta utsläpp av växthusgaser. I denna slutrapport sammanfattas de resultat som har tagits fram inom ramen för delleveranserna Holmgren et al. (2021) ”Sjöfartens användning av alternativa bränslen – trender och förutsättningar”, Malmgren et al. (2021) “The feasibility of alternative fuels and propulsion concepts for various shipping segments in Sweden” och Trosvik & Brynolf (2023) “The Swedish maritime transport sector and scenario analyses of climate policy instruments”. 

Samtliga delleveranser har utvärderat den befintliga litteraturen. Holmgren et al. (2021) har därutöver genomfört en enkätstudie och analyserat data som beskriver energianvändningen och rörelserna av de över 4 300 fartyg som anlöpte Sverige 2019. Malmgren et al. (2021) har använt de i Holmgren et al. (2021) framtagna fartygssegment och matchat fartygens egenskaper såsom funktion, ruttlängd, bunkringstid, energianvändning och ålder mot prestationsprofiler utifrån tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningar av ett urval av alternativa energibärare och framdrivningstekniker. Trosvik & Brynolf (2023) har utvecklat den så kallade SETS-modellen (Swedish energy transition of shipping model) som syftar till att simulera fartygsägares val av drivmedel och framdrivningssystem utifrån en kostnadsminimerande ansats och analyserat effekter av olika styrmedelspaket.

The project aims to analyze the conditions and potential for a conversion to fossil-free propulsion for ships calling Swedish ports. The emphasis is on the ships' propulsion and direct emissions of greenhouse gases. This final report summarizes the results produced within the framework of the deliverables Holmgren et al. (2021) "Shipping's use of alternative fuels – trends and conditions (in Swedish)", Malmgren et al. (2021) "The feasibility of alternative fuels and propulsion concepts for various shipping segments in Sweden" and Trosvik & Brynolf (2023) "The Swedish maritime transport sector and scenario analyzes of climate policy instruments". 

All deliverables evaluated the existing literature. Holmgren et al. (2021) have also conducted a survey and analyzed data describing the energy use and movements of the over 4,300 ships that called Sweden in 2019. Malmgren et al. (2021) used the in Holmgren et al. (2021) identified ship segments and matched the ships' characteristics, such as route length, bunkering time, energy use and age, against performance profiles based on technical, environmental, and economic conditions of a selection of energy carriers and propulsion technologies. Trosvik & Brynolf (2023) developed the so[1]called SETS-model (Swedish energy transition of shipping model) which aims to simulate shipowners' choice of energy carriers and propulsion system based on a cost-minimizing approach and studied the impacts of four policy packages

This report is part of the Carrots & Sticks project, which has the main purpose of analysing policy instruments and measures that most cost-effectively can reduce emissions from maritime transport in Sweden. The purpose of this report is to provide an overview of the current situation of maritime transport in Sweden and to provide business-as-usual (BAU) scenarios for the future development of air emissions. By using AIS data (Automatic Identification System) for 2015, this report uses a bottom-up method to estimate air emissions from maritime transport. The report also examines how the estimated emissions contribute to the achievement of Swedish environmental quality objectives.

The environmental quality objectives of relevance when examining emissions to air from maritime transport, and which are of relevance within the Carrots & Sticks project, are Reduced climate impact, Clean air, Natural acidification only and Zero eutrophication. This report therefore focuses on the development of emissions to air related to these four objectives, which include emissions of carbon dioxide (CO2), sulphur dioxide (SO2), particulate matter (PM) and nitrogen oxide (NOX).

The method used in the official statistics for estimating air emissions from maritime transport has recently (December 2019) been substantially modified. The previous estimation method had ambiguities related to the data collection process, which was the main reason for the modification of the method. Due to these uncertainties, this report develops an alternative method for estimation of emissions. The main advantages of the estimation method used in this report compared to the method used in the official statistics are that it allows a classification of the traffic types domestic, international and transit and that it covers a specific geographical area surrounding Sweden, which provides more information about where the emissions are emitted. Furthermore, recently developed emission factors are applied, which take current and decided policy instruments into account. The dataset also allows for the possibility of separating emissions emitted at sea and at berth, which can facilitate the analysis of the potential that policy instruments can have on emissions reduction.

Denna rapport är en del i projektet Morötter och Piskor, vilket har som huvudsakliga syfte att analysera vilka styrmedel och åtgärder som mest kostnadseffektivt kan bidra till att minska utsläpp till luft från sjöfarten i Sverige. Denna rapport syftar till att ge en översikt av nuläget inom sjöfarten i Sverige samt att estimera ”business-as-usual” (BAU)-scenarier för den framtida utvecklingen av utsläpp till luft. Baserat på AIS (Automatic Identification System)-data från 2015 estimerar denna rapport, med hjälp av en ”botten-upp”-metod, utsläpp till luft från sjöfarten. Vidare undersöker rapporten hur de estimerade utsläppen bidrar till uppfyllandet av svenska miljökvalitetsmål.

De miljökvalitetsmål som är relevanta vid analyser av utsläpp från sjöfart inom detta projekt är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Denna rapport fokuserar därför på utvecklingen av utsläpp till luft relaterat till dessa fyra mål, vilka inkluderar utsläpp av koldioxid (CO2), svaveldioxid (SO2), luftburna partiklar (PM) och kväveoxider (NOX).

Metoden som används i den officiella statistiken för att estimera utsläpp till luft från sjöfarten har nyligen (december 2019) modifierats avsevärt. Den tidigare officiella estimeringsmetoden innebar osäkerheter relaterade till datainsamlingen, vilket är den främsta anledningen till att metoden modifierades. På grund av dessa osäkerheter använder denna rapport en alternativ metod för att estimera utsläpp. De främsta fördelarna med metoden som används i denna rapport jämfört med den officiella metoden är att den ger möjlighet att klassificera utsläppen på trafiktyperna inrikes, utrikes och transit, samt att den omfattar utsläpp från ett specifikt geografiskt område kring Sverige, vilket ger mer information om var utsläppen har gjorts. Vidare används nyligen publicerade emissionsfaktorer som tar hänsyn till existerande och beslutade styrmedel. Datasetet ger även möjlighet att separera vilka utsläpp som har gjorts i hamn och till havs, vilket kan underlätta analysen av vilken effekt potentiella styrmedel kan förväntas ha på utsläppsminskningar.

Denna sammanfattning innehåller framför allt resultat från tre rapporter som har tagits fram inom projektet ”Morötter och piskor”. Dessa rapporter har skrivits parallellt och de bygger delvis på varandra. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten och slutsatserna från dessa tre rapporter och det formuleras gemensamma rekommendationer. Projektets samtliga leveranser är sammanställda i bilagan

Sammanfattningen är strukturerad enligt följande: Detta avsnitt fortsätter genom att beskriva syftet och målet med projektet ”Morötter och piskor”; vidare beskrivs innehållet mer detaljerat.

Avsnitt 2 ger en översikt av utsläpp till luft från sjöfarten i Östersjön, Kattegatt och Skagerack från 2015 samt från ”business-as-usual”(BAU)-scenarier till 2030 och 2045.

Avsnitt 3 beskriver hur utsläppsminskningar och kostnader för olika åtgärder för att minska utsläppen till luft från sjöfarten har beräknats.

Avsnitt 4 innehåller den sista och sammanfattande rapporten som studerar styrmedel i hela världen och de specifika förutsättningarna i Sverige; förenklade samhällsekonomiska analyser genomförs och rekommendationer för svenska beslutsfattare tas fram.

Avsnitt 5 sammanfattar slutsatser och ger rekommendationer baserat på projektet.

Sverige har målsättningen att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) med 70% till 2030 jämfört med 2010 samt att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären till 2045. Forsknings-och innovationsprogrammet Triple F syftar till att utveckla kunskap som kan bidra till minskningen av godstransporternas växthusgasutsläpp. Programmets mål är att genom olika typer av projekt bidra med resultat som skapar förutsättningar för en bred implementering av nya och befintliga lösningar samt att skapa en plattform för utveckling och spridning av kompetens mellan aktörer, branscher och regioner. 

Denna rapport är en av tre omvärldsanalyser inom Triple F, vilken fokuserar på policyperspektivet om hur den offentliga sektorns styrmedel kan påverka olika aktörers utsläpp av växthusgaser. Det huvudsakliga målet är att identifiera och sammanställa styrmedel som bidrar till minskade växthusgasutsläpp från godstransporterna samt att analysera vilka kunskapsluckor som finns om hur styrmedel kan användas för att bidra till minskade växthusgasutsläpp från godstransporterna i Sverige. Genom en omfattade sökning av styrmedel världen över har 230 styrmedel sammanställts i en databas, vilken har använts som grund för analyserna i denna rapport. Ett flertal slutsatser och kunskapsluckor har identifierats som kan användas som bas för framtida projekt inom Triple F, vilka beskrivs nedan. 

Sverige har målsättningen att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) med 70% till 2030 jämfört med 2010 samt att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären till 2045 (för hela ekonomin). Forsknings-och innovationsprogrammet TripleF syftar till att utveckla kunskap som kan bidra till minskningen av godstransporternas växthusgasutsläpp. Denna rapport, Systemövergripande Uppföljning 2020, är ett så kallat etableringsprojekt inom Triple F. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att följa upp hur godstransportsektorn närmar sig 2030-målet. Vidare syftar rapporten till att användas som underlag till urvalet av framtida forskningsprojekt inom och utom Triple F. I rapporten redovisas ett flertal indikatorer över bland annat godstransportsektorns växthusgasutsläpp och transportarbete, samt vad som kan ha bidragit till denna utveckling. 

Denna rapport är en uppdatering av Triple F:s Systemövergripande Uppföljning 2019 (Takman et al., 2019). Rapporten inkluderar följande uppdateringar: uppdaterade figurer med senaste tillgängliga statistik, en beskrivning av den förändrade mätmetoden för sjöfartens växthusgasutsläpp och transportarbete, fler internationella jämförelser gällande godstransportsektorns växthusgasutsläpp, samt ett flertal förtydliganden och tillägg gällande exempelvis mätmetoder och kunskapsluckor.