Punktlighetsstatistiken för persontåg har varit relativt hög och jämn i Sverige sedan 2013, ändå verkar människor förknippa tåg med förseningar. Att restid och pris är faktorer som påverkar färdmedelsvalet är allmänt känt, vad som är mindre känt är, hur tillförlitlighet påverkar resenärers färdmedelsval. I den här litteraturstudien undersöker vi hur förseningar och tillförlitlighet uppfattas av resenärer, hur tillförlitlighet mäts och hur den påverkar resenärers färdmedelsval på långväga kollektivtrafikresor. Syftet med studien är att sammanfatta kunskapsläget på persontrafikresors tillförlitlighet kopplat till färdmedelsval med fokus på tåg och flyg. Studien har funnit indikationer på att tillförligheten har en påverkan på färdmedelsvalet, tidigare intervjuundersökningar visar att en stor del av respondenterna har valt bort tåg på grund av restidsosäkerheten. Studien indikerar att det är variationen i förseningar som påverkar resenärernas upplevda tillit för ett färdmedel. Att ge information till resenärer så tidigt som möjligt minskar restidsosäkerheten, vilket ökar resenärernas nytta.

The share of punctual passenger trains has been relatively high and stable in Sweden since 2013, and yet people seem to associate trains with delays. Travel time and price are known factors that affect travellers’ choice of transportation mode, however, what is less known is how reliability affects these choices. This literature review investigates how delay and reliability is perceived by travellers, how reliability is measured and how it affects the choice of transportation mode for long distance travel. The purpose of the study is to summarize research and reports about reliability related to the choice of transportation mode, focusing on passenger trains and flights. This study finds indications that reliability affects the choice of transportation mode, interview surveys show that many respondents steer away from choosing trains because of travel time uncertainty. This study indicates that variability of delays affects traveller’s trust of the mode of transport. Providing passengers with information about delay as soon as possible, reduces travel time uncertainty, thereby increasing travellers’ utility.

Prognosens utgångspunkt är infrastrukturförvaltarnas långsiktiga budget bestående av tusentals budgetsatta åtgärder med planerat år för utförande. Denna har samlats in från Trafikverket, Region Stockholm och Trafikkontoret i Göteborg. Med hjälp av så kallade åtgärdsmodeller föreskrivs hur åtgärdens kostnad fördelar sig över branschsegmenten; infrastrukturförvaltare, teknikkonsultbolag och spårentreprenörer. I (Svanberg et al. 2020) presenteras en kartläggning av branschens kompetens- och ålderssammansättning inom yrkesroller med järnvägsspecifik kompetens. Insamlingen av data inkluderar 16 branschaktörer och 58 yrkesroller. Personalantalet med järnvägsspecifik kompetens uppskattas till 5 865 personer fördelade över branschsegmenten på följande sätt; 3 654 st hos spårentreprenörer, 1 377 st hos teknikkonsultbolag och 834 st hos infrastrukturförvaltare.

Prognoser över framtida behov och brist på personal med järnvägsspecifik kompetens har tagits fram för tidsperioden 2019–2025. Det prognostiserade totala behovet av personal med denna kompetens vid år 2025 är 7 032 personer vilket är en ökning med 20 % jämfört med dagens antal. Det är främst teknikkonsultbolagens och infrastrukturförvaltarnas personal som beräknas påverkas av detta ökade behov. Den största personalbristen under den studerade perioden predikteras att drabba spårentreprenörerna vid år 2021 och då uppgå till 870 personer.

The starting point of prognosis is the infrastructure managers’ long-term budgets, composed of thousands of budgeted measures with planned execution dates. The budgets have been collected from the Swedish Transport Administration, Region Stockholm and Gothenburg office of traffic. By using so-called action category models, each action’s cost is distributed across different segments of the railway industry: infrastructure managers, consultant companies and railway contractors. In (Svanberg et al. 2020) a mapping of personnel with railway specific competence is presented. The data includes 16 railway agents and 58 different professions. The number of persons with railway specific competence amounts to 5 865 persons distributed accordingly: 3 654 persons from railway contractors, 1 377 persons from consultant companies and 834 persons from infrastructure managers.

The prognosis of future personnel need with railway specific competence is presented for the time period 2019‒2025. The total predicted need for personnel with this competence by 2025 is 7 032 persons, which is an increase by 20 % compared to today’s number of personnel. Primarily, personnel at the consultant companies and infrastructure managers are affected by the increased need. The largest gap of personnel during the studied period will affect the railway contractors in year 2021 and amount to 870 persons.