I rapporten sammanställs information om användningen av alternativa bränslen inom inrikes sjöfart och utrikes linjesjöfart. Med alternativa bränslen avses bränslen som inte är konventionella bränslen för maritima ändamål, vilket innefattar biobränslen, men också el, LNG och metanol. De sistnämnda bränslena är idag i varierande omfattning fossila men kan i framtiden produceras fossilfritt och bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar från sjöfartssektorn. Studien inkluderar inrikes sjöfart i Sverige samt utrikes linjesjöfart, med särskilt fokus på de fartygskategorier som står för den största andelen av bränsleanvändningen.

Utöver att beskriva användningen av alternativa bränslen samt trender för förändring av bränsle-användningen har syftet också varit att beskriva egenskaper för sjöfarten så som rörelsemönster, längd och frekvens på rutter, för att i fortsatta studier kunna analysera potentialen till omställning till olika typer av fossilfri framdrift. Inom ramen för studien har de framtagna dataseten använts för att göra en grov uppskattning av potentialen att ersätta bränsleförbrukningen inom de fartygskategorier med högsta andelen linjesjöfart med el.

Följande datainsamlingsdelar har ingått:

• Litteratur och annan rapportering från forskningen, myndigheter och branschen kring användning av alternativa bränslen.
• Enkäter till aktörer som bedriver inrikes sjöfart samt utrikes linjesjöfart för faktisk användning av alternativa bränslen.
• Två dataset baserade på rörelsedata (AIS-data) under 2019 för fartyg inom Östersjöområdet, inklusive Skagerrak och Kattegatt, samt Shipair-modellen har tagits fram av SMHI.
• Information kring hur branschen jobbar med omställning till fossilfrihet. Detta har sammanställts baserat på en digital workshop som arrangerats inom ramen för projektet.

Resultaten visar att både för inrikes och internationell sjöfart (från Sverige till Östersjön och Västerhavet) är det ropax, tankfartyg och general cargo-fartyg som står för den största andelen av bränsleförbrukningen.

Ropax och passagerarfärjor är de fartygskategorier som enligt vår analys har störst andel linjesjöfart. Även kryssningsfartyg och biltransportfartyg har en viss andel sådan trafik.

This study assesses information of the utilisation of alternative fuels within shipping. Alternative fuels for shipping, refers to fuels not conventionally used for maritime purposes and include biofuels, as well as electricity, LNG, and methanol. Alternative fuels are today (to varying degree) fossil-based but could, in the future, be produced from fossil free feedstocks and contribute to reducing greenhouse gas emissions and other air pollutants from shipping. This study includes Swedish domestic shipping and international (departing or arriving in Swedish ports) liner shipping.

In addition to describing the utilisation of alternative fuels and the trends in the fuel utilisation the objective is also to describe properties of the shipping, including patterns of ship movement, distances and frequency for routes, velocities etc, to be used in future studies to analyse the potential for transition to fossil free propulsion. The established datasets have also been used for making a rough estimate of the potential to replace fuel consumption by electricity within the ship categories with the highest estimated share of liner shipping.

The study includes the following data collection:

• Literature and other information from researchers, authorities and the shipping industry concerning the use of alternative fuels.
• Questionnaires to shipping companies conducting domestic shipping and international liner shipping.
• Two datasets based on ship-movement data (AIS-data) during 2019 for ships within the Baltic Sea, including Skagerrak and Kattegat, and the Shipair-model, assessed by SMHI.
• Information on how the shipping industry works with the transition towards fossil free conditions based on the summary of a digital workshop organized within the project.

The results show that for domestic and international shipping it is ropax, tanker and general cargo ships that stands for the largest shares of the fuel consumption.

According to our analysis ropaxes and passenger ferries have the highest share of liner shipping. Also, passenger cruises and vehicle carriers’ categories have a certain amount of such liner shipping.

This report is part of the Carrot and Sticks project which has the overall objective to analyse policy instruments and measures that most cost-effectively can reduce air emissions from maritime transport in Sweden. The objective of the study presented in this report is to assess cost estimates for abatement options for measures reducing air emissions of Sulphur dioxide (SO2), nitrous oxides (NOX), particular matter (PM) and greenhouse gases (GHGs) from shipping, along with estimates of emission reductions. The emission reductions in turn contribute to the fulfilment of the Swedish Environmental Quality Objectives; Clean Air, Natural Acidification Only, Zero Eutrophication and Reduced Climate Impact. The results in this report are used as input in a simplified cost-benefit analysis, that is used to derive policy recommendations

Denna rapport är en del av forskningsprojektet Morötter och Piskor som har som syfte att analysera styrmedel och åtgärder som på ett kostnadseffektivt sätt kan minska sjöfartens emissioner till luft. Syftet med studien är att sammanställa och beräkna kostnader för åtgärder som minskar utsläpp av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOX), partiklar (PM) och växthusgaser (VHG) från sjöfart tillsammans med uppskattningar av utsläppsminskningar för dessa åtgärder. Utsläppsminskningarna bidrar i sin tur till uppfyllandet av de svenska miljökvalitetsmålen; Ren luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning samt Minskad klimatpåverkan. Resultat från denna rapport används som indata i en förenklad kostnads-nytto-analys som genomförs för att rekommendera styrmedel.

Denna sammanfattning innehåller framför allt resultat från tre rapporter som har tagits fram inom projektet ”Morötter och piskor”. Dessa rapporter har skrivits parallellt och de bygger delvis på varandra. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten och slutsatserna från dessa tre rapporter och det formuleras gemensamma rekommendationer. Projektets samtliga leveranser är sammanställda i bilagan

Sammanfattningen är strukturerad enligt följande: Detta avsnitt fortsätter genom att beskriva syftet och målet med projektet ”Morötter och piskor”; vidare beskrivs innehållet mer detaljerat.

Avsnitt 2 ger en översikt av utsläpp till luft från sjöfarten i Östersjön, Kattegatt och Skagerack från 2015 samt från ”business-as-usual”(BAU)-scenarier till 2030 och 2045.

Avsnitt 3 beskriver hur utsläppsminskningar och kostnader för olika åtgärder för att minska utsläppen till luft från sjöfarten har beräknats.

Avsnitt 4 innehåller den sista och sammanfattande rapporten som studerar styrmedel i hela världen och de specifika förutsättningarna i Sverige; förenklade samhällsekonomiska analyser genomförs och rekommendationer för svenska beslutsfattare tas fram.

Avsnitt 5 sammanfattar slutsatser och ger rekommendationer baserat på projektet.