Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (5 of 5) Show all publications
Liu, C., Tapani, A., Kristoffersson, I., Rydergren, C. & Jonsson, D. (2019). En transportmodell med fokus på cykeltrafik: modellutveckling och scenarioanalyser. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>En transportmodell med fokus på cykeltrafik: modellutveckling och scenarioanalyser
Show others...
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
A transport model with focus on bicycle trips : model development and scenario analysis
Abstract [sv]

Ökad andel resor med hållbara färdmedel är en förutsättning för att kombinera fortsatt tillväxt med minskad resursförbrukning och miljöpåverkan. I många europeiska städer har cykel blivit ett alltmer populärt färdmedel under de senaste decennierna. Dagens storskaliga transportmodeller, som utgör viktiga verktyg för utvärderingar och samhällsekonomiska analyser, är dock oftast fokuserade på modellering av resor med bil eller kollektivtrafik. Den här rapporten presenterar en tur-baserad transportmodell med syfte att bättre modellera cykelresor. Nyheterna i denna modell är bland annat ett detaljerat cykelnät som innehåller mer än 200 000 länkar och att modellen nyttjar en mer detaljerad zonindelning. Jämfört med nuvarande verktyget för samhällsekonomisk analys av cykelåtgärder, GCkalk, beskriver modellen ett fullständigt utbud och efterfrågan för cykel på detaljerad geografisk nivå. Modellen har skattats på data från den senaste resvaneundersökningen i Stockholms län från 2015 och representerar därmed observerat resebeteende. Modellen beaktar även cykel som anslutningsfärdmedel till resor med kollektivtrafik. Därigenom behandlar modellen cykel- och kollektivtrafik både som konkurrerande och som komplementära färdmedel och modellen kan utvärdera effekten av en förbättring av cykelinfrastrukturen på både enbart cykelresande och på cykel som anslutningsfärdmedel till kollektivtrafikstationer. Modellen är validerad mot cykelräkningar i Stockholm stad från september och oktober 2015. Modellen har testats på sex scenarier valda från Stockholms stads investeringsplan. Resultaten visar att investeringarna har en begränsad effekt på överflyttning mellan färdmedel och en måttlig effekt på befintliga cyklisters ruttval, restid och generaliserad kostnad.

Abstract [en]

Encouraging the use of active travel modes such as walking and cycling is vital for ensuring a sustainable urban development. In many European metropolitan areas, cycling is becoming increasingly popular within the recent decades. On the other hand, large-scale transport models, which serve as the main tools for policy evaluation and cost-benefit analysis, are often designed for modelling motorised travel modes such as private car and public transport. This study presents a tourbased transport model to better model cycling demand and supply. First, it uses a detailed bicycle network containing more than 200,000 links, covering the whole Greater Stockholm Area. Second, the model utilizes a refined zoning system with totally 5 808 zones each of the size of 250 m×250 m covering the entire Greater Stockholm Area. Third, the model is estimated on the newest Stockholm travel survey 2015, and therefore the model can represent travel behaviour that is up-to-date. In addition to the improvements mentioned above, the model also considers cycling as an access travel mode to a trip by public transport. Therefore, the model treats cycling and public transport as both competing and complementary modes, and the model is capable of evaluating the impact of an improvement in bicycle infrastructure on cycling, as well as on cycling to public transport stations. The model is then validated against bicycle count data from the City of Stockholm. Six scenarios are tested according to the investment plan from the City of Stockholm. The results show that the investments have a limited effect on modal shift but a moderate effect on the existing cyclists' route choice, travel time and generalised cost.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2019. p. 144
Series
Trafikverkets forskningsportföljer
Keywords
Bicycle, Cycling, Journey, Forecast, Model (not math), Calculation
National Category
Transport Systems and Logistics
Research subject
FOI-portföljer, Möjliggöra
Identifiers
urn:nbn:se:trafikverket:diva-5547 (URN)
Projects
CTR – Cykelkedjor
Funder
Swedish Transport Administration, TRV 2015/107094
Available from: 2022-10-03 Created: 2022-10-03 Last updated: 2022-10-03
Kristoffersson, I. (2019). Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg: slutrapport inom projektet Nypunkt. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg: slutrapport inom projektet Nypunkt
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Indicators for improved railway punctuality
Abstract [sv]

Punktlighet är en mycket viktig fråga för järnvägen för att öka passagerares och transportköpares nöjdhet och för att järnvägen ska vara ett konkurrenskraftigt färdmedel i förhållande till andra transportsätt. Att uppnå hög punktlighet är emellertid en komplex uppgift som innefattar samarbete mellan olika organisationer så som infrastrukturförvaltare och tågoperatörer. Ett sådant samarbete har byggts upp i Sverige och kallas TTT (Tillsammans för tåg i tid). TTT har delat upp arbetet för ökad punktlighet i åtta så kallade effektområden: Infrastruktur, Fordon, Obehöriga i spår, Trafik- och resursplanering, Operativ trafikering, Banarbete, Avgångstid och noder, och Från utland. I denna rapport genomförs en analys av arbetet i TTT vilken identifierar synergier mellan effektområdena samt rapporterar om aktuell status för punktlighetsarbetet inom varje effektområde. Vidare har tolv huvudindikatorer för förbättrad järnvägspunktlighet valts ut i denna rapport. Syftet med dessa indikatorer är att hjälpa TTT att analysera och förbättra punktlighetsarbetet. De utvalda indikatorerna täcker både de viktigaste frågorna från effektområdena och aspekter av särskild vikt för resenärer, såsom mycket långa förseningar och inställda tåg.

Abstract [en]

Punctuality is a very important issue for the railway in order to increase passenger and transport buyer satisfaction and be competitive in relation to other modes of transport. To obtain punctuality is however a complex task which includes cooperation between different organisations such as infrastructure managers and train operators. Such a cooperation exists in Sweden and is called TTT (Together for Trains on Time). TTT has divided the work concerning increased railway punctuality in Sweden into eight so called effect areas: Infrastructure, Vehicle, Trespassing, Traffic and resource planning, Traffic management, Trackwork, Departure time and nodes and From abroad. In this report, an analysis of the work in TTT is conducted which identifies synergies in-between the effect areas and reports on current status for the punctuality work in each effect area. Furthermore, twelve main indicators for improved railway punctuality are identified in this report. The purpose of these indicators is to assist TTT in monitoring the punctuality improvement work. The new indicators cover both the most important issues from the effect areas and aspects of special importance to travellers such as very long delays and cancelled trains.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2019. p. 43
Series
Trafikverkets forskningsportföljer
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
FOI-portföljer, Möjliggöra
Identifiers
urn:nbn:se:trafikverket:diva-5550 (URN)
Projects
KAJT - Nyckeltal för punktlighet på järnväg (NYPUNKT)
Funder
Swedish Transport Administration, TRV 2018/102432
Available from: 2022-10-03 Created: 2022-10-03 Last updated: 2022-10-03
Kristoffersson, I. (2019). Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg: slutrapport inom projektet Nypunkt. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
Open this publication in new window or tab >>Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg: slutrapport inom projektet Nypunkt
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[en]
Indicators for improved railway punctuality
Abstract [sv]

Punktlighet är en mycket viktig fråga för järnvägen för att öka passagerares och transportköpares nöjdhet och för att järnvägen ska vara ett konkurrenskraftigt färdmedel i förhållande till andra transportsätt. Att uppnå hög punktlighet är emellertid en komplex uppgift som innefattar samarbete mellan olika organisationer så som infrastrukturförvaltare och tågoperatörer. Ett sådant samarbete har byggts upp i Sverige och kallas TTT (Tillsammans för tåg i tid). TTT har delat upp arbetet för ökad punktlighet i åtta så kallade effektområden: Infrastruktur, Fordon, Obehöriga i spår, Trafik- och resursplanering, Operativ trafikering, Banarbete, Avgångstid och noder, och Från utland. I denna rapport genomförs en analys av arbetet i TTT vilken identifierar synergier mellan effektområdena samt rapporterar om aktuell status för punktlighetsarbetet inom varje effektområde. Vidare har tolv huvudindikatorer för förbättrad järnvägspunktlighet valts ut i denna rapport. Syftet med dessa indikatorer är att hjälpa TTT att analysera och förbättra punktlighetsarbetet. De utvalda indikatorerna täcker både de viktigaste frågorna från effektområdena och aspekter av särskild vikt för resenärer, såsom mycket långa förseningar och inställda tåg.

Abstract [en]

Punctuality is a very important issue for the railway in order to increase passenger and transport buyer satisfaction and be competitive in relation to other modes of transport. To obtain punctuality is however a complex task which includes cooperation between different organisations such as infrastructure managers and train operators. Such a cooperation exists in Sweden and is called TTT (Together for Trains on Time). TTT has divided the work concerning increased railway punctuality in Sweden into eight so called effect areas: Infrastructure, Vehicle, Trespassing, Traffic and resource planning, Traffic management, Trackwork, Departure time and nodes and From abroad. In this report, an analysis of the work in TTT is conducted which identifies synergies in-between the effect areas and reports on current status for the punctuality work in each effect area. Furthermore, twelve main indicators for improved railway punctuality are identified in this report. The purpose of these indicators is to assist TTT in monitoring the punctuality improvement work. The new indicators cover both the most important issues from the effect areas and aspects of special importance to travellers such as very long delays and cancelled trains.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2019. p. 43
Series
Trafikverkets forskningsportföljer
National Category
Infrastructure Engineering
Research subject
FOI-portföljer, Möjliggöra
Identifiers
urn:nbn:se:trafikverket:diva-5565 (URN)
Projects
KAJT - Nyckeltal för punktlighet på järnväg (NYPUNKT)
Funder
Swedish Transport Administration, TRV 2018/102432
Available from: 2022-10-05 Created: 2022-10-05 Last updated: 2022-10-05
Widell, J., Isberg, L., Guo, L., Bergström, S., Östlund, J., Sandin, M. & Kristoffersson, I. (2018). Bytesmotstånd och ruttval i kollektivtrafiken: En översyn av modeller för kollektivtrafikanalyser. Borlänge: Trafikverket
Open this publication in new window or tab >>Bytesmotstånd och ruttval i kollektivtrafiken: En översyn av modeller för kollektivtrafikanalyser
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten ökar kunskapen om hur ruttval hanteras i kollektivtrafikmodeller genom en litteraturstudie inklusive en jämförande studie av bytesmotståndets skattade storlek, genom expertintervjuer med forskare, konsulter och beställare av kollektivtrafikanalyser, samt genom ett stort antal modelltester där bytesmotståndets påverkan analyserats både för enskilda utpekade relationer och totalt för hela Stockholmsregionen.

I rapporten definieras bytesmotstånd som ”den uppoffring det innebär för en resenär att inte åka direkt till målpunkten med ett och samma kollektiva färdmedel”. En generell slutsats från litteraturstudien är att bytesmotståndet verkar vara större för byten buss-buss jämfört med tunnelbana-tunnelbana.

Även genomförda expertintervjuer visade på stor variation kring vad som behöver analyseras gällande bytesmotstånd i kollektivtrafiken. Enighet råder kring att kollektivtrafik är eftersatt jämfört med biltrafik när det gäller kalibrering och validering av nätutläggning. Flera av de intervjuade experterna ville gärna se bättre möjligheter till nodspecifika bytesmotstånd. 

Resultaten av modelltesterna visar hur nätutläggningsalgoritmerna för kollektivtrafik fungerar i praktiken tillsammans med olika nätkodning. När det gäller nätkodning i Emme är ett viktigt val huruvida hållplatser med olika kollektiva färdmedel kodas som en gemensam nod eller inte. Resultaten visar också att med dagens nät med isärkodade noder och användning av standard transit assignment-algoritmen i Emme kan små ändringar i kodning göra att alla resenärer istället väljer en annan rutt. Trots ovan nämnda allt-eller-inget beteende är dagens Sampers/Emme-modell förvånansvärt bra på att återskapa färdmedelsfördelning vid större bytespunkter i Stockholm. Resultaten visar mycket bra överensstämmelse generellt för tunnelbana, pendeltåg och lokaltåg, medan resultaten stämmer något sämre för buss. 

När liknande tester görs i Visum visar det sig att till skillnad från allt-eller-inget beteende i Emme så sprider Visum oftast resenärer på flera ruttval. Anledning till detta är att resenärer i Visum antas komma till hållplatser slumpmässigt då väntetid för en linje varierar mellan 0 och linjens turtäthet, i stället för en genomsnittlig väntetid som är hälften av turtätheten. Rutten med kortast genomsnittliga restid är inte snabbaste rutt för alla resenärer. Visum beräknar sannolikheten att väljas för alla attraktiva rutter. 

Place, publisher, year, edition, pages
Borlänge: Trafikverket, 2018. p. 120
Series
Trafikverkets forskningsportföljer
Keywords
Public transport, Change (transp), Interchange (public transport), Itinerary, Passenger, Choice, Network (transport), Mathematical model
National Category
Transport Systems and Logistics
Research subject
FOI-portföljer, Planera
Identifiers
urn:nbn:se:trafikverket:diva-5489 (URN)
Projects
Bytesmotstånd - vad består det av och hur stort är det?
Funder
Swedish Transport Administration, TRV 2017/73794
Available from: 2022-09-27 Created: 2022-09-27 Last updated: 2022-09-27
Kristoffersson, I., Berglund, S., Samuelsson, S., Almström, P. & Algers, S. (2018). Sampers4: Skattning av regionala efterfrågemodeller.
Open this publication in new window or tab >>Sampers4: Skattning av regionala efterfrågemodeller
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport har tagits fram som slutrapportering av projektet ”Sampers4 -fortsättning” finansierat av Trafikverket, som genomförts under hösten 2017 och våren 2018. Detta projekt har tagit vid där tidigare omskattningsprojekt för Sampers regionala efterfrågemodeller slutat. De största förändringarna och förbättringarna i denna senaste omskattning är:

  • att även de som inte angivit någon inkomst i RVU har fått en inkomst påkodad,
  • att hushållsvariabler kunnat inkluderas i skattningen på grund av framsteg inom framtagning av syntetisk befolkning med hushållsdata som kan användas vid implementering,
  • att konsistensen mellan utbud och efterfrågan förbättrats genom att impedansen från kollektivtrafikutläggningen använts i skattning av efterfrågemodeller för färdmedelsval.

Projektet ”Sampers4 –fortsättning” har avgränsats till att gälla skattning av regionala efterfrågemodeller. Implementering av modellerna har påbörjats i tidigare omskattningsprojekt, men har inte ingått i detta projekt. Vi inser att mycket av vårt arbete i detta projekt inte kunnat göras utan det arbete som gjorts i tidigare omskattningsprojekt.

Publisher
p. 148
Series
Trafikverkets forskningsportföljer
Keywords
Private transport, Public transport, Regional planning, Improvement, Mathematical model, Traffic generation, Driving licence, Vehicle ownership, Route (itinerary)
National Category
Transport Systems and Logistics
Research subject
FOI-portföljer, Planera
Identifiers
urn:nbn:se:trafikverket:diva-5502 (URN)
Projects
Sampers 4 - fortsättning
Funder
Swedish Transport Administration, TRV 2017/86915
Available from: 2022-09-28 Created: 2022-09-28 Last updated: 2022-09-28
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3738-9318

Search in DiVA

Show all publications