Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (2 of 2) Show all publications
Österman, C. & Boström, M. (2022). Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart. Kalmar: Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet
Open this publication in new window or tab >>Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det här projektet har identifierat drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart, samt undersökt hur dessa kan omsättas i praktiken. Det övergripande målet har varit att rekommendera åtgärder som på sikt kan öka intresset för sjöfartsutbildningar hos en bredare målgrupp, samt skapa goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv inom sjöfarten.

Projektets forskningsaktiviteter omfattar sex delaktiviteter: en systematisk litteraturstudie; uppföljning av en kull gymnasieelever vid Sjömansskolan i Stockholm; enkätundersökning riktad till tidigare elever vid Sjömansskolan i Stockholm från avgångs-åren 2010 till 2020; forskningsintervjuer med gymnasieelever; kartläggning av sök- och resultatmönster för studerande vid sjöbefälsutbildningar under åren 2008–2018; samt forskningsintervjuer med sjöingenjörsstudenter. Resultaten har sedan sammanställts, analyserats, diskuterats, syntetiserats och utvecklats till rekommendationer.

Sammantaget visar studien en hög grad av samstämmighet vad gäller motiv att söka sig till och genomföra en sjöfartsutbildning. För de flesta handlar det om intresse för sjöfart eller båtliv, eller att vilja ha ett praktiskt inriktat yrke. För andra är beslutet mera slumpmässigt. Det har inte gått att identifiera några större skillnader mellan kvinnors och mäns motiv. Däremot fullföljer kvinnor i större utsträckning än män sina utbildningar och tar examen.

Avgörande för beslutet att stanna till sjöss är att ha en anställning med rimliga villkor och fungerande avlösningssystem. Vidare är det viktigt med varierande arbetsuppgifter, att få utvecklas och känna yrkesstolthet. Upplevelsen av god gemenskap och samhörighet är en viktig drivkraft för att stanna till sjöss. Omvänt kan social exkludering, trakasserier och bristande arbetsmiljö inverka på beslutet att lämna sjöfarten. Kvinnor löper en ökad risk för att utsättas för diskriminering och ovälkomna beteenden. Trots detta noteras att även om kvinnorna är betydligt färre till antalet så väljer de att stanna till sjöss i större utsträckning än sina manliga klasskamrater.

För att säkra sjöfartens hållbara kompetensförsörjning krävs ett helhetsperspektiv som omfattar sätt att attrahera och rekrytera ny personal till branschen, men också insatser för att behålla de som redan arbetar i sjöfarten och få dem att växa. När vi lyckas behålla medarbetare som tillåts växa i sin yrkesroll, kommer de att agera som goda ambassadörer och därigenom bidra till en fortsatt rekrytering av sjöfarare. Sjöfartens synlighet behöver ökas, främst hos de grupper som idag är i minoritet vid sjöfartsutbildningarna. En ökad förståelse för sjöfartens betydelse och bredden av möjliga yrkeskategorier skapar gynnsamma förutsättningar för att familj och vänner agerar stöttande gentemot de som söker sig till sjöss. Det behöver bli mer känt att en dörr in till en sjöfartsutbildning på sikt öppnar många andra dörrar. En fungerande och välkomnande onboarding och introduktion för nyanställda och praktikanter är av avgörande betydelse. Här är handledarskapet ombord centralt. Förmågan att se till individens behov och en förståelse för att alla är olika ökar chanserna för ett väl fungerande handledarskap. Det krävs också tydlighet om vem som förväntas göra vad och att handledare ges tid och erkännande för uppdraget.

Efter avslutad skolgång är en anställning med rimliga villkor en förutsättning för att komma in i arbetslivet. Senare i arbetslivet kan det behöva göras anpassningar för en fortsatt karriär. Det finns inte en lösning som passar alla sjöfarare under hela yrkeslivet. Arbetsgivare och bransch behöver möta medarbetare i deras olika faser under ett helt arbetsliv, för att få dem att växa.

Inom många områden är sjöfarten en hårt reglerad bransch, bland annat när det gäller krav på minimibemanning och arbetstider. Det handlar om ett vägval. För att behålla värdefull kompetens kan arbetsgivaren behöva lyfta blicken och undersöka utrymmet för att kunna erbjuda sådant som ökar arbetets och arbetsplatsens attraktivitet och får medarbetare att både vilja stanna i organisationen och ge det lilla extra. Insatser för att behålla lojal personal med hög kompetens ska således ses som en investering, snarare än en kostnad.

Abstract [en]

This project has identified incentives for the supply of skills in a socially sustainable maritime industry and investigated how these can be put into practice. The overall aim has been to recommend measures that can increase the interest in maritime education among a wider target group and create good conditions for a sustainable working life in shipping.

The project's research activities comprise six parts: a systematic literature review; a follow-up of high school students at Sjömansskolan in Stockholm; questionnaire survey aimed at former students at Sjömansskolan in Stockholm that graduated between 2010 and 2020; research interviews with high school students; register study of student applications for master mariner and marine engineering students during the years 2008–2018; as well as research interviews with marine engineering students. The results have been compiled, analysed, discussed, synthesised, and developed into recommendations.

Overall, the study shows a high degree of coherence in terms of motives for applying for and completing a maritime education. Largely, it concerns an interest in shipping or boating, or seeking a practical occupation. For others, the decision is more random. It has not been possible to identify any major differences between women's and men's motives. On the other hand, women complete their educations and graduate to a greater extent than men.Pivotal for seafarers’ decision to stay at sea is having an employment with reason-able conditions of employment and a suitable replacement system. Furthermore, it is important with varying work tasks, professional development, and a sense of professional pride. Experiences of good companionship and togetherness are important driving forces. In opposition, social exclusion, harassment, and a poor working environment can affect the decision to leave the maritime industry. Women are at increased risk of being exposed to discrimination and unwelcome behaviour. Despite this, it is noted that women choose to stay at sea to a greater extent than their male colleagues.

A sustainable skills supply in the maritime industry requires a holistic perspective that includes ways to attract and recruit new staff to the industry, but also efforts to retain already employed personnel and make them grow. Satisfied employees who are allowed to grow in their professional role, are likely to act as excellent ambassadors and thereby contribute to the continued recruitment of seafarers.The visibility of the maritime industry needs to be increased, especially among current minority groups. An increased understanding of the importance of shipping and the scope of possible occupational categories creates favourable conditions for family and friends to act supportively towards those who apply for a maritime education. It needs to become better known that a door to a maritime education can open many other doors.

A functioning and welcoming onboarding and introduction for new employees and cadets is of crucial importance. Here, the supervision on board is central. The ability to look after the individual's needs and an understanding that everyone is different increases the chances of a well-functioning supervision. It also requires clarity about responsibilities and that supervisors are given time and recognition for the assignment.After finishing school, employment with reasonable employment conditions is a prerequisite for entering working life. Later in working life, adjustments may need to be made for a continued career. There is no one-size-fits-all solution for all seafarers throughout their working lives. Employers and the industry need to meet employees in their various phases during an entire working life, to make them grow.In many areas, shipping is a tightly regulated industry, including requirements for minimum manning and working hours. This requires a choice of path. To retain valuable competence, employers need to explore new avenues to increase the attractiveness of work that motivates people to stay in the organization and preferably give a little extra. Efforts to retain loyal employees with high competence should thus be seen as an investment, rather than a cost.

Place, publisher, year, edition, pages
Kalmar: Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, 2022. p. 69
Series
Trafikverkets forskningsportföljer
Keywords
Arbetsmiljö, arbetsliv, rekrytering, onboarding, sjöfolk, sjömansgymnasium, sjöbefäl, utbildning, mångfald, jämställdhet
National Category
Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics Work Sciences
Research subject
FOI-portföljer, Sjöfartsområdet
Identifiers
urn:nbn:se:trafikverket:diva-16210 (URN)
Projects
Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart
Funder
Swedish Transport Administration, TRV 2019/96464
Available from: 2024-08-08 Created: 2024-08-08 Last updated: 2024-08-08
Enander Lanner, M., Francsics, R., Hartler, J. & Österman, C. (2020). SHIP – Social hållbarhet i praktiken: Kartläggning av det strategiska och praktiska arbetet med socialt hållbar utveckling i svensk sjöfartsnäring.. Göteborg: Lighthouse
Open this publication in new window or tab >>SHIP – Social hållbarhet i praktiken: Kartläggning av det strategiska och praktiska arbetet med socialt hållbar utveckling i svensk sjöfartsnäring.
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna förstudie har genomförts i samverkan mellan Linnéuniversitetet och Chalmers tekniska högskola inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart, som drivs av Lighthouse.

Syftet med förstudien är att kartlägga hur aktörer i svensk sjöfartsnäring arbetar med frågor som berör social hållbarhet. Studiens övergripande mål är att identifiera god praxis som kan förmedlas över branschen, stimulera samverkan, samt identifiera kunskapsluckor och ge förslag till fortsatt arbete inom området.Förstudiens genomförande består i huvudsak av följande aktiviteter: mappning av de globala målen som beskrivs i Agenda 2030 för att identifiera vilka delmål för social hållbarhet som skulle ingå i förstudien; kartläggning av hur social hållbarhet inkluderas i universitetens sjöbefälsutbildningar; samt intervjuer med branschföreträdare.

Sammanlagt har 18 personer intervjuats om deras respektive organisationers strategiska och praktiska hållbarhetsarbete.Resultaten av förstudien illustrerar tydligt hur komplext hållbarhetsbegreppet är. När det inte operationaliseras förknippas hållbar sjöfart främst med ekologisk hållbarhet, ofta med fokus på klimatfrågor.Kartläggningen har inte resulterat i konkreta exempel på hur de sociala hållbar-hetsmålen i Agenda 2030 relateras till företagets eller organisationens strategiska arbete. Däremot ges exempel på social hållbarhet genom områden som främst knyter an till den egna verksamhetens arbetsmiljö och säkerhet, jämställdhet och likabehandling. Det saknas dock exempel som kopplar till sociala värden på samhällelig nivå, som till exempel effekten av minskade utsläpp på folkhälsa.

Bland de goda exempel som lyfts fram ingår policydokument och värdegrunds-arbete men ofta saknas en uttalad strategi eller handlingsplan för hur arbetet ska genomföras i praktiken, med exempel på praktiska verktyg och uppföljning.Affärsvärdet av social hållbarhet beskrivs i huvudsak i termer av rekrytering och kompetensförsörjning. Främst genom exempel på hur goda arbetsförhållanden, jämnare könsfördelning och ökad mångfald kan ha potential att stärka verksamhetens affärsvärde långsiktigt.

Kartläggningen av sjöingenjörs- och sjökaptensprogrammen vid Linnéuniversitet och Chalmers visade att ett tiotal kurser vid respektive lärosäte innehöll lärandemål som kunde kopplas till ett eller flera globala mål för social hållbarhet. Målen om anständiga arbetsvillkor och tillväxt (SDG 8) samt god hälsa och välbefinnande (SDG 3) är mest framträdande i lärandemålen. Det var inga betydelsefulla skillnader mellan de båda lärosätena. Däremot kunde det noteras att sjöingenjörsutbildningen hade färre lärandemål som kunde knytas till något av hållbarhetsmålen.

Sammantaget har förstudien identifierat viktiga glapp och områden för att stärka arbetet med social hållbarhet. Arbetet med att utveckla den hållbara sjöfarten behöver tydligare inkludera analyser av hur de sociala dimensionerna påverkas av beslut och situationer på politisk-, bransch- och verksamhetsnivå. Sociala värden behöver uttryckas och göras mer precisa under såväl planering, styrning, genomförande och uppföljning av hållbarhetsarbetet. Lighthouse kan med fördel utgöra den arena där diskussioner om mål och nyckeltal för socialt hållbar sjöfart kan föras och där olika aktörer kan utbyta erfarenheter i en kollektiv lärprocess. Diskussionerna behöver föras ur ett såväl sociotekniskt som socioekonomiskt perspektiv. Successivt kan då förmågan att hantera den komplexitet som hållbarhetsarbetet innebär förbättras.I rapporten ges ett antal förslag på frågeställningar som behöver diskuteras, tolkas och översättas till en sjöfartskontext, för att i kommande steg preciseras och omsättas till praktik.

Abstract [en]

This pre-study was conducted in collaboration between Linnaeus University and Chalmers University of Technology within the Swedish Transport Administration’s program Sustainable Shipping, run by Lighthouse.

The purpose of the pre-study is to map how actors in the Swedish shipping industry work on issues related to social sustainability. The overall objective is to identify and communicate good practices, stimulate collaboration, and identify knowledge gaps and propose future work.

The results presented in this report is based on the following research activities: mapping of which Sustainable Development Goals described in Agenda 2030 to include in the study; mapping of how social sustainability is encompassed in the universities’ maritime education programs; and interviews with 18 industry representatives regarding their respective organizations’ strategic and practical sustainability work.

The results clearly illustrate how complex the concept of sustainability is. When it is not operationalized, sustainable shipping is primarily associated with ecological sustainability, often with a focus on climate issues.No specific examples of how the social sustainability goals in Agenda 2030 are related to the organizations’ strategic work could be identified. On the other hand, examples of social sustainability are given through areas that are primarily related to occupational health and safety, gender equality and diversity. However, there are no examples that link to social values at societal level, such as the effect of reduced emissions on public health.Good practices include policy documents and company values and norms, but an explicit strategy, action plan and practical tools are often lacking.The business value of social sustainability is mainly described in terms of recruitment and skills provision. Mainly through examples of how improved working conditions, gender equality diversity have the potential to strengthen the business value in a long-term perspective.

The mapping of the marine engineering and master mariner programs at Linnaeus University and Chalmers showed that about ten courses could be linked to one or more social sustainability development goals. The goals of decent working conditions and growth (SDG 8), as well as good health and well-being (SDG 3) are most prominent in the learning objectives. There were no substantial differences between the two universities. However, it was noted that the marine engineering program had fewer learning objectives that could be linked to the sustainability goals.

Overall, this study has identified important gaps and areas for improvement of the social sustainability work. The development of sustainable shipping requires more elaborate analyses of how the social dimensions are affected by decisions at political, industry and operational business levels. Social values need to be made explicit and visible during planning, management, implementation, and follow-up of the sustainability work.Lighthouse is suggested as the arena where discussions about goals and indicators for social sustainability can be arranged, and where different actors can exchange experiences in a collective learning process. The discussions need to cover socio-technical as well as socio-economic perspectives. Gradually, the ability to handle the complexity of the sustainability work can be improved.The report gives several suggestions on issues that need to be discussed, interpreted, and translated into a shipping context, in order to be implemented and put into practice.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Lighthouse, 2020. p. 41
Series
Trafikverkets forskningsportföljer
Series
Lighthouse reports
Keywords
social hållbarhet, arbetsmiljö, arbetsliv, jämställdhet, sjöfart, fartyg, sjöbefäl
National Category
Work Sciences
Research subject
FOI-portföljer, Sjöfartsområdet
Identifiers
urn:nbn:se:trafikverket:diva-5661 (URN)
Projects
SHIP - Social hållbarhet i praktikenBranschprogrammet hållbar sjöfart
Funder
Swedish Transport Administration, FS7-2019Swedish Transport Administration, TRV 2019/27023
Available from: 2022-10-27 Created: 2022-10-27 Last updated: 2022-10-27
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-2942-1584

Search in DiVA

Show all publications