Shared spaces är tänkta att inbjuda till ett levande stadsrum för alla samtidigt som trafiksäkerheten säkerställs genom att den traditionella uppdelningen mellan oskyddade och skyddade trafikanter tas bort. Tanken är att borttagandet av den traditionella uppdelningen ska skapa en viss osäkerhet som i sin tur ska bidra till större försiktighet. Syftet med detta projekt var därför att undersöka bilisters subjektiva upplevelse, hastighet och fordonsplacering på shared spaces. Syftet var vidare att undersöka effekten av yttre faktorer så som alternativ utformning och mängd gångtrafik. Resultaten visar att bilister föredrar den traditionella uppdelningen (i detta fall skapad genom utplacering av stora blomkrukor) med tydliga stråk för dem att färdas längs. Samtidigt bidrar stora blomkrukor till att de kör saktare och sprider ut sig över en mindre yta på torget. Slutligen kör bilister, oavsett utformning, saktare när det är många fotgängare på ytan. Utifrån bilisters perspektiv rekommenderar vi därför att gemensamhetsytor utformas med tydliga stråk för bilister att färdas längs. I dagsläget saknas dock kunskap om shared spaces utifrån cyklisters och elsparkförares perspektiv varför ytterligare forskning behövs för att säkerställa att shared spaces verkligen upplevs som ett inbjudande och trafiksäkert stadsrum för alla trafikantgrupper

Shared spaces are meant to be a living urban space for everyone while ensuring road safety by removing the traditional division between vulnerable and protected road users. The idea behind the removal of the traditional division is that it should create a certain degree of uncertainty which in turn should contribute to greater caution. The aim of this project was therefore to investigate car drivers’ subjective experience, speed and position of their vehicles in shared spaces. Furthermore, the aim was to investigate the effect of external factors such as alternative design and amount of pedestrian traffic. The results show that car drivers prefer the traditional division (in this case created by deployment of large flowerpots) with clear paths to travel along. At the same time, large flowerpots contribute to them driving more slowly and spreading out over a smaller area of the square. Finally, car drivers drive more slowly with many pedestrians present, regardless of design. From car drivers’ perspective, we therefore recommend that common areas are designed with clear paths for car drivers to travel along. At the moment, there is however a lack of knowledge about shared spaces from cyclists’ and electric scooter drivers’ perspective and further research is therefore needed to ensure that shared spaces are experienced as an inviting traffic safe urban space for all road user groups.

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har på uppdrag av Trafikverket genomfört ett pilotprojekt med syfte att, baserat på mänskliga förutsättningar och begränsningar, öka kunskapen kring, och förståelsen för, grundorsaker till mänskliga felhandlingar vid operativ tågtrafikledning. Ett annat syfte var att ge underlag till förbättringar av stödsystem, rutiner och arbetssätt för insamling, analys och återföring av erfarenheter från oönskade händelser, vilket förväntas bidra till en effektivare prioritering av Trafikverkets utvecklingsarbete inom detta verksamhetsområde. För att avgränsa pilotprojektet fokuserade vi i detta projekt på tågklarerare. Med felhandlingar menar vi här beteenden som avsiktligt eller oavsiktligt avviker från säkerhetsreglerna och därmed, direkt eller indirekt, kan leda till avvikelse, tillbud eller olycka. I denna slutrapport redovisar vi följande:

l. En lägesbeskrivning av nationell och internationell forskning inom insamling, analys och erfarenhetsåterföring från händelser i säkerhetsrelaterade verksamheter (främst tågtrafikledning) samt klassificering av grundorsaker relaterade till Människa-Teknik- Organisation (MTO).

2. En kortfattad kartläggning och utvärdering av de befintliga stödsystemen och rutinerna för rapportering och erfarenhetsåterföring av händelser/felhandlingar.

3. En analys av händelserapporter och uppgiftsanalyser, i kombination med observationer och intervjuer, där syftet har varit att:

a. identifiera och klassificera felhandlingar (samt orsaker till dessa) kopplat till tågklarerares uppgifter, inklusive att se över de klassificeringar som finns idag.

b. identifiera vilka arbetsprocesser och beslutstillfällen som behöver stöttas.

c. identifiera eventuella fördjupade kunskaps- och forskningsbehov.

Litteraturstudien och den efterföljande datainsamlingen visar att kommunikation är en central del i arbetet for att skapa ett säkert och effektivt trafikledningssystem. Studerade händelserapporter har även visat att kompetensaspekter är betydelsefulla att beakta. Det som framgår i rapporterna och händelsebeskrivningarna är att arbetsbelastningsproblematiken möjligtvis inte beaktats tillräckligt. Den matrismodell, KKA-matrisen (Kommunikation, Kompetens och Arbetsbelastning), som har utvecklats inom detta projekt - och som syftar till att underlätta för organisationen att omsätta åtgärder i praktiken - tar därför fasta på dessa aspekter.

Antalet dödsfall på cykel var 19 450 mellan 2010 och 2018 i Europa. Antalet cyklister som dödats när de var berusade av alkohol är svårare att fastställa med tanke på bristen på tillförlitliga uppgifter. I Sverige är det socialt acceptabelt och lagligt att cykla om du har druckit alkohol så länge du inte uppträder vårdslöst.

Syftet med experimentet var att undersöka hur olika nivåer av berusning påverkade cykelprestationen (stabilitet), kognitiva funktioner och självskattad cykelförmåga. I experimentet studerade vi även hur dessa tre mått var relaterade till attityder och intentionen att cykla när de var berusade.

Experimentet genomfördes på ett brett rullband med möjlighet att kontrollera flera påverkande faktorer såsom hastighet och fysisk ansträngning. Berusade och nyktra deltagare cyklade på rullbandet fem gånger á 10 minuter och BrAC-nivåerna mättes 5 gånger. Deltagarna försågs med alkohol till dess att de nådde en alkoholnivå på 0,8 ‰.

Syftet med projektet var att utveckla en metod för att bedöma om individer med synfältsbortfall kan köra på ett säkert sätt. Utgångspunkten för projektet var att metoden ska vara en simulatorbaserad metod eftersom i huvudsak två kriterier var önskvärda att uppfylla. Först var det viktigt att det systematiskt inträffade flera händelser som det var möjligt att utvärdera. För det andra bör dessa händelser vara samma för alla personer som skulle testas. Syftet var att utveckla en metod som optimerar giltigheten och tillförlitligheten när det gäller testning av var och en av unika individer. Testningen på den individuella nivån var viktig eftersom metoden inte skulle användas för forskningsändamål, utan i första hand för att bestämma huruvida en unik individ med synfältsförlust kan köra på ett säkert sätt. När man testar en individ kan flera detaljer gå fel under ett vanligt experiment. Det har en minimal inverkan på försöket eftersom det oftast är möjligt att komplettera datainsamlingen med en annan individ. Det är inte ett alternativ för detta projekt. I denna testning får det inte gå fel eftersom individen inte kan få en andra chans, dvs. det finns ingen möjlighet för individen att få komma tillbaka och bli testad igen.

Dessa två kriterier och punkter ovan har resulterat i den metod som utvecklats. När en individ genomförde en testning utvecklades ett testprotokoll som genererades ur simulator data (efter en hel del arbete). Detta protokoll visar hur individen utfört 37 (+2) händelser (och de relaterade måtten för varje händelse) utifrån ett säkerhetsmarginalperspektiv. För att stödja bedömare med bedömningen av en testad individ har a) data från en referensgrupp (över 100 personer) och b) ett utvecklat testprotokoll (med kritiska trösklar för olika mätningar) använts. Bedömningen utfördes av två oberoende bedömare. Om bedömarna var överens behövdes inga ytterligare bedömningar utföras. Om bedömarna inte var överens gjorde en tredje bedömare en bedömning. Syftet med testprotokollet är att de personer som vill använda testprotokollet som grund för en ansökan om undantag kan göra det. Det är fortfarande Transportstyrelsen, som beslutar om undantag.

The aim of the project was to develop a method to assess if individuals with visual field loss can drive in a safe manner. The starting point for the project was that the method should be a simulator based method because essentially two criteria were desirable. First, it was important that several events occurred systematically and that events were possible to evaluate, i.e., that it was possible to discriminate between good and bad performances. Second, these events should be the same events for all individuals that was to be tested. The aim was to develop a method that optimizes the validity and reliability with respect to testing of each and one of unique individuals. The testing procedure of the individual level was important because the method would not be used for research purposes but primarily to determine whether a unique individual with visual field loss can drive in a safe manner. Several details that can go wrong during an ordinary experiment, when running subjects, have a minimal impact concerning the experiment because it is most often possible to complement the experimental data collection with another subject. This is not an option for this project.

These criteria and points raised above collectively resulted in the method developed. When an individual completed the scenario developed, a test protocol was generated (after a lot of work). This protocol reveals how the individual performed during the 37 (+2) events (and related measures) based on a safety margin perspective. To support the rater with the assessment of a subject a) data from a reference group (over 100 individuals) and b) a developed test protocol (with critical thresholds for different measurements) were used. The assessment was carried out by two independent raters. If the raters agreed no further judgments were performed. If the raters disagreed a third rater assessed the subjects’ performance. The purpose of the test protocol is that those individuals who want to use the test protocol results as a basis for an exemption application, can do so. It is still the Transport Agency, which decides on an exemption cases.

Trafikverket överväger att tillåta längre och tyngre fordon på vägarna förutsatt att de inte påverkar trafiksäkerheten negativt. Syftet med studien var att undersöka säkerhetseffekten av fordonslängd, speciellt med avseende på olycksrisken vid omkörningar. Intervjuade förare av en 30-meters timmerbil hade inte upplevt de farhågor som förare av normallånga lastbilar uttryckt i samband med trånga rondeller och korsningar, men de nämner betydelsen av stödjande åkeri, arbetsmiljö och fordonsutrustning. En simulatorstudie studerade bilförares omkörningar av ett 30- och ett 18,75-metersfordon på en 2+1-väg i situationen då två körfält går ihop till ett. Tidluckan till ett återstående körfält var i genomsnitt 0,2 s (sign.) kortare efter omkörningar av 30-metersfordonet i situationer då bakänden var i samma relativa position som för 18,75-metersfordonet vid början av omkörningen. En fältstudie analyserade videoinspelade omkörningar av en 30- och en 24-meters timmerbil på en 2+1-väg och en tvåfältig väg. Ingen signifikant skillnad i tidluckor kunde påvisas mellan omkörningar av de två fordonen för någon av vägtyperna. Det senare resultatet ska dock tolkas med försiktighet på grund av ojämnt distribuerad data som insamlats under specifika förhållanden. Slutsatserna är att det finns en liten tendens till negativ säkerhetseffekt vid omkörningar av längre fordon, och att fler fältstudier är nödvändiga.

The Swedish Road Administration considers permitting longer and heavier trucks on Swedish roads, provided that they do not affect traffic safety. The purpose of the study was to investigate the effect of truck length, particularly accident risk associated with overtaking. Interviewed drivers of 30 meter trucks had not experienced the problems predicted by drivers of ordinary trucks concerning narrow roundabouts and intersections, but mentioned the importance of a supportive truck company, working environment and truck equipment. A simulator study investigated car drivers overtaking trucks 30 m and 18.75 m long on a 2+1 road where two lanes merges to one. The headway time gap was 0.2 sec. (sign.) shorter after overtaking the 30 meter truck in situations where the back was in the same relative position as of the 18.75 meter truck. A field study analysed video-recorded overtakings of a 30 meter and a 24 meter timber truck on a 2+1 road and a two-lane road. No significant differences were found between headway time gaps when overtaking the two trucks, regardless of road type. The latter result should be interpreted with great caution because of unevenly distributed data collected during specific conditions. The conclusions are that longer trucks may have a small negative effect on overtaking situations, and that further field studies are required.