Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har på uppdrag av Trafikverket genomfört ett pilotprojekt med syfte att, baserat på mänskliga förutsättningar och begränsningar, öka kunskapen kring, och förståelsen för, grundorsaker till mänskliga felhandlingar vid operativ tågtrafikledning. Ett annat syfte var att ge underlag till förbättringar av stödsystem, rutiner och arbetssätt för insamling, analys och återföring av erfarenheter från oönskade händelser, vilket förväntas bidra till en effektivare prioritering av Trafikverkets utvecklingsarbete inom detta verksamhetsområde. För att avgränsa pilotprojektet fokuserade vi i detta projekt på tågklarerare. Med felhandlingar menar vi här beteenden som avsiktligt eller oavsiktligt avviker från säkerhetsreglerna och därmed, direkt eller indirekt, kan leda till avvikelse, tillbud eller olycka. I denna slutrapport redovisar vi följande:

l. En lägesbeskrivning av nationell och internationell forskning inom insamling, analys och erfarenhetsåterföring från händelser i säkerhetsrelaterade verksamheter (främst tågtrafikledning) samt klassificering av grundorsaker relaterade till Människa-Teknik- Organisation (MTO).

2. En kortfattad kartläggning och utvärdering av de befintliga stödsystemen och rutinerna för rapportering och erfarenhetsåterföring av händelser/felhandlingar.

3. En analys av händelserapporter och uppgiftsanalyser, i kombination med observationer och intervjuer, där syftet har varit att:

a. identifiera och klassificera felhandlingar (samt orsaker till dessa) kopplat till tågklarerares uppgifter, inklusive att se över de klassificeringar som finns idag.

b. identifiera vilka arbetsprocesser och beslutstillfällen som behöver stöttas.

c. identifiera eventuella fördjupade kunskaps- och forskningsbehov.

Litteraturstudien och den efterföljande datainsamlingen visar att kommunikation är en central del i arbetet for att skapa ett säkert och effektivt trafikledningssystem. Studerade händelserapporter har även visat att kompetensaspekter är betydelsefulla att beakta. Det som framgår i rapporterna och händelsebeskrivningarna är att arbetsbelastningsproblematiken möjligtvis inte beaktats tillräckligt. Den matrismodell, KKA-matrisen (Kommunikation, Kompetens och Arbetsbelastning), som har utvecklats inom detta projekt - och som syftar till att underlätta för organisationen att omsätta åtgärder i praktiken - tar därför fasta på dessa aspekter.

This study examines the relationship between train traffic and the accident risk for road users at level crossings. The marginal effect of train traffic on the accident risk can be used to derive the marginal cost per train passage that is due to level crossing accidents. Based on Swedish data from 2000 to 2012 on level crossing accidents, train volume and crossing characteristics, the marginal cost per train passage is estimated at SEK 1.28 (EUR 0.13) on average in 2012. The cost per train passage varies substantially depending on type of protection device, road type and the traffic volume of the trains.

Detta notat är en sammanfattning av: Björklund, G. & Swärdh, J-E. (2015). Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport. CTS Working Paper 2015:12. http://swopec.hhs.se/ctswps/abs/ctswps2015_012.htm

Syftet med denna studie är att skatta betalningsviljan för komfort, definierat som sittplats, och minskning av trängsel ombord på den lokala kollektivtrafiken innefattande färdmedlen tunnelbana, spårvagn, pendeltåg och lokalbuss. Vi använder data från hypotetiska resval i Sveriges tre största städer. Respondenter rekryterades dels under en resa i den lokala kollektivtrafiken och dels från en webbpanel. De hypotetiska resvalen bestod av fyra olika attribut som varierades: pris, restid, sittplats eller ståplats samt trängselnivå. Trängselnivå illustrerades med bilder föreställande olika antal stående passagerare per kvadratmeter.

This report is a Swedish summary of: Björklund, G. & Swärdh, J-E. (2015). Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport. CTS Working Paper 2015:12. http://swopec.hhs.se/ctswps/abs/ctswps2015_012.htm

The purpose of the present study is to estimate the willingness to pay (WTP) for comfort, i.e. to get a seat, and crowding reduction on board local public transport in Sweden, including the modes metro, tram, commuter train, and local bus. We use data from a stated preference-study conducted in the three largest urban areas of Sweden. Respondents were recruited both during a trip and from a web panel. The stated preference-questions consisted of four attributes: travel cost, travel time, seating or standing during the trip, and crowding level. Crowding level was illustrated by pictures showing different number of standing travelers per square meter

Syftet med detta notat är att granska Trafikverkets material om tågförseningar för att avgöra om informationen kan användas för att fördjupa förståelsen av förseningarnas storlek och vilka förhållanden som genererar förseningar. För att avgränsa arbetet studeras endast kvartal 1 år 2012. Det övergripande intrycket är att kvaliteten på data har blivit mycket bättre, oavsett om detta beror på att rapporteringen/inläggningen fungerar bättre eller om nya metoder att ta fram data ur de befintliga systemen är bättre än tidigare. Det är även viktigt att betona att i och med ökad kunskap om datamaterialet så har möjligheterna ökat att komma till rätta med en del oklarheter som vi tidigare såg som felaktigheter i materialet. Förhoppningen är att det med data från och med 2013 ska vara möjligt att genomföra strukturerade analyser av förseningar över hela Sverige. Som ett första steg i riktning mot att kunna analysera förseningsmönster i järnvägstrafiken har forskarna i detta notat redovisat en beskrivning av förseningsmönstret hos resandetåg på den så kallade Dalabanan, det vill säga trafiken mellan Mora/Falun/Borlänge och Stockholm, samt på Uppsalapendeln mellan Uppsala och Stockholm. Genomgången visade att den genomsnittliga förseningen till slutstationerna inte är så hög som man kanske kunde tro.

The purpose of this report is to document the quality of data from the Swedish Transport Administration regarding train delays, in order to assess whether it can be used to deepen the understanding of the size of the delays and the conditions that generate delays. In order to limit the work we have only considered quarter 1 of year 2012. The overall impression is that the quality of the data has become much better. It is not obvious whether this is due to better reporting/insertion of data or if new methods to extract data from existing systems have been developed. It is also important to emphasize that with the increased knowledge of the data the possibilities to deal with some ambiguities that we earlier saw as inaccuracies in the material have increased. Our hope is that with data from year 2013 and onwards it should be possible to perform structured analyses of delays in the whole rail network in Sweden. As a first step towards analysing patterns of delays in the rail traffic we have presented a description of the delay pattern on the so called “Dalabanan”, i.e. the traffic between Mora/Falun/Borlänge and Stockholm, and also at “Uppsala-pendeln” between Uppsala and Stockholm.