We analyze the long-term effects on the car fleet and welfare distribution of three car-related policy instruments intended to reduce CO2 emissions: increased fossil-fuel taxes, an intensified bonus-malus system for new cars, and increased mandated biofuel blending. The effects on the car fleet are analyzed in terms of energy source, weight, and CO2 emissions. Distributional effects are analyzed in terms of income and geographical residence areas. The increased fuel taxes reduce CO2 emissions by 36%, mainly through less driving of fossil-fuel cars. The intensified bonus-malus system for new cars reduces CO2 emissions by 5%. Both these policies shift the car fleet toward increased shares of electric vehicles and increased average weight. Increased mandated biofuel blending has no estimated effect on the car fleet unless prices increase differently from in the reference scenario. The two first policy instruments are weakly progressive to slightly regressive over most of the income distribution, but barely regressive if the highest income group is also included. The fraction of each population group incurring substantial welfare losses is higher the lower the income group. In the geographical dimension, for all policies the rural areas bear the largest burden, small cities the second largest burden, and large cities the smallest burden. The burden in the long term versus the short term is lower for high-income earners and urban residents.

I detta projekt studerar vi hur Trafikverket principiellt bör förhålla sig till LCC-kalkyl i sin verksamhet med speciellt fokus på väginvesteringar. Grunden för den principiella analysen utgörs av kalkylmetodiken och dess likheter och skillnader med samhällsekonomisk kalkyl (CBA) som länge varit en viktig del av Trafikverkets beslutsunderlag vid åtgärdsval.

Tre viktiga observationer har gjorts i studien. Den första är den övergripande iakttagelsen att LCC-kalkyl bör betraktas som ett komplement till samhällsekonomiska kalkyler men användas främst på en mer detaljerad nivå för att välja mellan olika tekniska lösningar. Olika slags LCC-bedömningar kan därför ligga till grund för val av lösningar i alla skeden av bedömningar: förstudier, vägutredningar och projektering, och därmed med olika grad av detaljering. Det innebär att LCC-kalkyl kan och bör betraktas som ett beslutsunderlag för att genomföra en åtgärd med en given funktion kostnadseffektivt, det vill säga minimera kostnaden över livscykeln.

Vidare är en ytterligare observation att det kan finnas en risk att det optimala underhållet inte blir gjort, dels för att det saknas resurser för underhåll, men även på grund av att investeringsåtgärder genomförs med en annan pengapåse än underhållsåtgärder med anledning av politiska prioriteringar. Det kan även vara så att det är budgetförfarandet inom en organisation som gör det problematiskt med en optimering över hela livscykeln. Detta är organisatoriska frågor som bara kan lösas av regeringen eller inom Trafikverket med direktiv rörande vilka investeringar som ska genomföras och vilka beslutsunderlag som skall finnas. 

Dessutom är det observerat i vår studie att det metodmässigt kan skilja sig mellan LCC-kalkyl och samhällsekonomiska kalkyler beträffande trafikantkostnader vid trafikstörningar i samband med framtida underhåll. Vår uppfattning är att dessa trafikantkostnader bör ingå i en LCC-kalkyl och påvisar samma iakttagelser som Eriksson och Edelman (2014), nämligen att en stor trafikmängd gör att åtgärdsalternativ med ett lågt underhållsbehov generellt får en lägre relativ livscykelkostnad.

Slutligen blir rekommendationen att LCC-kalkyler har en viktig roll att spela inom Trafikverket när det kommer till att genomföra åtgärder på ett kostnadseffektivt sätt. Det är emellertid viktigt att kalkylmetodiken utvecklas och, framför allt, att de organisatoriska hindren för kostnadseffektiva åtgärdsval undanröjs.

In the current study, we analyze how the Swedish Transport Administration (STA) should involve LCC analysis in their activities regarding road investments. The basis for the study is the LCC analysis and its similarities and differences compared to cost-benefit analysis (CBA), where the latter for a long time has been an important part of STA’s decision basis for infrastructure measures.

We have made three important observations in our analysis. First, a generic observation is that LCC analysis should be used as a complement to CBA but preferably on a more detailed level to choose between different technical solutions. This implies that LCC analysis may, and should, be treated as a decision basis to conduct measures with a given operational function in an efficient way.

Furthermore, another observation is the risk for not conducting the efficient amount of maintenance, partly due to the lack of resources, but also since the maintenance measures and infrastructureinvestment measures are based on different, politically decided, budget constraints. Also, the budget process within the organization makes it difficult to optimize for the complete life cycle. Both these issues are organizational, that only can be solved on the governmental level or within STA with directions regarding the investment measures to conduct and which decision basis to rely on.

In addition, we have observed methodological differences between LCC analysis and CBA considering the road-user costs in connection to disturbances of planned road maintenance. Our view is that these costs should be included in an LCC analysis and our analyze confirm the observation of Eriksson and Edelman (2014), namely that a relatively high traffic volume leads to that measures with a small maintenance requirement in the future in general will have a lower life cycle cost.

Finally, our recommendation is that LCC analysis has an important role within STA when aiming for efficient design of infrastructure measures. However, it is of importance to develop the LCC methods and, especially, eliminate the organizational barriers for implementing LCC as a way for efficient measures

Valuation of traffic noise abatement based on hedonic pricing models of the property market has traditionally measured the noise as the equivalent, or another average, level. What is not captured in such a noise indicator is the maximum noise level of a vehicle passage. In this study, we incorporate the maximum noise level in the hedonic model letting the property price depend on both the equivalent noise level and the maximum noise level. Hedonic models for both rail and road noise are estimated. Data consists of characteristics of sold properties, property-specific noise calculation, and geographical variables.

We use the hedonic approach to estimate the marginal willingness to pay (WTP) for maximum noise abatement where we model the effect as the maximum noise level subtracted with the equivalent noise level. Furthermore, we control for the equivalent noise level in the estimations. The estimated results show that including the maximum noise level in the model has influence on the property prices, but only for rail and not for road. This means that for road we cannot reject the hypothesis that WTP for noise abatement is based on the equivalent noise level only. For rail, on the other hand, we estimate the marginal WTP for the maximum noise level and it turns out to be substantial. Also, the marginal WTP for the equivalent noise levels seems to be unaffected by the inclusion of the maximum noise level in the model. More research of this novel topic is requested though.

Detta notat är en sammanfattning av: Björklund, G. & Swärdh, J-E. (2015). Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport. CTS Working Paper 2015:12. http://swopec.hhs.se/ctswps/abs/ctswps2015_012.htm

Syftet med denna studie är att skatta betalningsviljan för komfort, definierat som sittplats, och minskning av trängsel ombord på den lokala kollektivtrafiken innefattande färdmedlen tunnelbana, spårvagn, pendeltåg och lokalbuss. Vi använder data från hypotetiska resval i Sveriges tre största städer. Respondenter rekryterades dels under en resa i den lokala kollektivtrafiken och dels från en webbpanel. De hypotetiska resvalen bestod av fyra olika attribut som varierades: pris, restid, sittplats eller ståplats samt trängselnivå. Trängselnivå illustrerades med bilder föreställande olika antal stående passagerare per kvadratmeter.

This report is a Swedish summary of: Björklund, G. & Swärdh, J-E. (2015). Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport. CTS Working Paper 2015:12. http://swopec.hhs.se/ctswps/abs/ctswps2015_012.htm

The purpose of the present study is to estimate the willingness to pay (WTP) for comfort, i.e. to get a seat, and crowding reduction on board local public transport in Sweden, including the modes metro, tram, commuter train, and local bus. We use data from a stated preference-study conducted in the three largest urban areas of Sweden. Respondents were recruited both during a trip and from a web panel. The stated preference-questions consisted of four attributes: travel cost, travel time, seating or standing during the trip, and crowding level. Crowding level was illustrated by pictures showing different number of standing travelers per square meter

Efterfrågan på tystnad från vägbullerexponering skattas i detta projekt baserat på båda stegen i en så kallad hedonisk modell. Vi använder data från sju olika kommuner runt om i Sverige. Baserat på efterfrågekurvan kan vi räkna ut betalningsviljor för icke-marginella förändringar i bullerexponering från vägtrafik. Dessa resultat har stor användning i samhällsekonomiska kalkyler inom transportsektorn.

Våra skattningsresultat visar att betalningsviljan för en bullerreducering från 66 till 65 dB är 2211 kronor per individ och år i genomsnitt och 477 kronor per individ och år för en bullerreducering från 56 till 55 dB. Resultaten visar ingen betalningsvilja för bullerreduceringar under 52,8 dB. För en bullerreducering från 66 dB till 52,8 dB och alla lägre bullernivåer är betalningsviljan 15 225 kronor i genomsnitt. Denna summa utgör även kostnaden för att utsättas för 66 dB vägbuller per individ och år.

En del i projektet Jäsmage är att bestämma marginalkostnaden för buller från olika typer av järnvägsfordon. Arbetet är uppdelat i två delar; att bestämma hur stor samhällskostnad en förändring i bullernivå innebär och att utgående från denna värdering beräkna vad kostnaden blir för en extra marginell fordonspassage vid olika sträckor. Denna rapport behandlar den andra delen. Arbetet inleddes under 2009 och kommer dels att rapporteras i december 2010, dels resultera i en artikel som är klar för vetenskaplig granskning under början på 2011.

This paper describes an effort to calculate marginal costs for railway traffic in Sweden using 1) standardised and already well established methods for calculating noise and 2) valuations of noise based on hedonic regression. The main point is that the marginal costs are calculated using well established methods used for other purposes (urban planning for the noise method and cost benefit analysis for the noise values), the combination of these methods requires knowledge in both transport economics and acoustics but apart from that no new methods need to be developed. The results show large variations over the network explained mainly by the large variations in population density. It is necessary to include similar variations in a charging system in order to gain the full benefits of internalizing the noise cost.

In this study we estimate the willingness to pay for railway noise abatements based on the effect of railway noise on property prices. We estimate both steps of the hedonic regression technique on a large data set of different Swedish regions which contains detailed information about railway noise along with socioeconomic characteristics for each property/household. The estimated demand relationship suggest welfare gains for a 1 dB reduction of railway noise as; 1240 SEK per individual and year at the baseline noise level of 71 dB, and 661 SEK at the baseline noise level of 61 dB. Below a noise level of 49.09 dB, individuals have no willingness to pay for railway noise abatements. In policy, these results can be used for cost benefit analysis and to derive marginal costs for infrastructure charges.