Halka är en vanlig orsak till att cyklister skadas allvarlig i trafiken. Varken kravställning eller föreskrivna mätmetoder gällande friktion på cykelvägar har utgått ifrån cykeltrafiken. Det behövs därför en ökad kunskap om cykeldäcks friktionsegenskaper och det väggrepp som kan fås med en cykel på en cykelväg under olika förhållanden. I det här projektet har vi sammanställt mätningar med VTI:s portabla friktionsmätare, PFT, på cykelvägar med en mängd olika underlag. För att relatera de med PFT:n uppmätta friktionsvärdena till den friktion som ett cykeldäck presterar, har vi även gjort jämförande mätningar med cykeldäck i VTI:s stationära däckprovningsanläggning. Dessa visar på en mycket god överensstämmelse mellan PFT-värdena och den maximala laterala friktionen tillgänglig för ett sommardäck. Det innebär att de friktionsvärden vi uppmätt med PFT:n i fält också kan sägas representera den friktion som skulle fås med ett cykeldäck på samma yta. Friktionsmätningarna på cykelytor i verklig miljö visar att friktionen påverkas av väglaget, beläggningsmaterialet, samt av vägmarkeringar och brunnslock. Is och snö medför en betydligt lägre friktionsnivå än barmarksförhållanden.

Skillnader i väglag gör att olika typer av cykelinfrastruktur och olika vinterdriftmetoder medför olika friktionsnivåer. Det innebär att det kan förekomma stora variationer i friktionsnivå längs en och samma sträcka. Överraskningseffekten och därmed olycksrisken kan då bli stor. Inte bara snö och is, utan även grus, löv, smuts och annat på ytan kan innebära en sänkt friktion. För cyklisternas säkerhet är det viktigt att informera om var halka kan uppstå och att anpassa halkbekämpningsinsatser, utformning och konstruktion utifrån den kunskapen.

Skidding is a common cause for cyclists getting seriously injured in traffic. Neither requirements nor prescribed friction measurement methods for cycleways have been based on the performance of bicycles. There is therefore a need for increased knowledge regarding the friction characteristics of bicycle tyres and the traction between a bicycle tyre and the road surface under different conditions. In this project we have compiled measurements with VTI's portable friction tester, PFT, on cycleways with a variety of road conditions. To relate the PFT friction values to the friction of bicycle tyres, we have also made comparative measurements with bicycle tyres in VTI's stationary tyre testing facility. These show a very good match between the PFT friction values and the maximum lateral friction available for a bicycle tyre. This means that the PFT friction values recorded on cycleways can also be said to represent the friction that a bicycle tyre would perform on the same surface. Our friction measurements on cycleways show that the skid resistance is affected by the road condition, the road surface material, as well as road markings and manhole-covers. Ice and snow cause a significantly lower friction level than at bare conditions. Differences in road conditions mean that different types of cycling infrastructure and different winter maintenance methods result in different friction levels. This means that there may be large variations in friction along one and the same cycle route. The surprise effect and thus the accident risk can then be great. Not only snow, ice and grit, but also leaves, clay and other dirt on the surface might lead to a reduced skid resistance. For the safety of cyclists, it is important to inform about where a slippery condition can occur and to adjust anti-icing actions, road design and construction according to that knowledge.

Allt fler bilister har ersatt sina dubbade vinterdäck med dubbfria. Eftersom det inte är olagligt att köra med odubbade vinterdäck på sommaren väljer ett stort antal förare att låta vinterdäcken sitta på även sommartid. Syftet med denna studie har varit att undersöka skillnad i väggrepp mellan vinter- och sommardäck sommartid, samt att uppskatta tänkbara trafiksäkerhetseffekter av att använda vinterdäck sommartid. En fältstudie genomfördes där väggrepp mättes på torr och våt asfalt med olika typer av däck. Resultaten visade att vinterdäcken (odubbade av Nordisk typ) i genomsnitt resulterade i 15–20 procent längre bromssträckor jämfört med sommardäcken. Skaderiskanalyser genomfördes för tre olika typer av trafikolyckor: bakifrånkollision, frontalkollision och påkörning av fotgängare. Studien visade på ökningar av skaderisken vid användning av vinterdäck istället för sommardäck för alla tre olyckstyperna. Vid låga kollisionshastigheter är den absoluta riskökningen liten kanske bara ett fåtal procent, medan den relativa ökningen kan vara stor, ibland upp till en fördubbling av risken. Djupstudier av dödsolyckor sommartid indikerade en riskökning på 3 procent vid användning av vinterdäck sommartid jämfört med sommardäck. Detta resultat är dock inte statistiskt signifikant.

In Sweden non-studded winter tyres has become increasingly popular during the winter season. Since it is allowed to use non-studded winter tyres also during summer time, a large number of drivers choose to do that. The purpose of this study has been to investigate the difference in road grip between winter- and summer tyres summer time, and to assess possible effects on traffic safety. A field test was carried out where road grip was measured on dry and wet asphalt pavement with different types of tyres. The results showed that the winter tyres (non-studded of Nordic type) led to 15–20 per cent longer braking distances compared to summer tyres. Accident risk analyses were performed for three types of accidents: rear end collision, frontal collision and collision with pedestrian. The study indicated that using winter tyres leads to an increase in accident risk for all three accident types. At low collision speeds the absolute increase in risk is small, maybe just a few percent, but the relative increase may be large, sometimes up to 100 per cent. In-depth studies of fatal accidents indicated a 3 per cent increase of risk from using winter tyres summertime, compared to summer tyres. However, this result was not statistically significant.

This review concerns potential traffic safety effects from the introduction of longer and heavier trucks than those currently allowed in Sweden. For this purpose, a summary of results from accident studies, literature summaries and in-depth studies of fatal accidents involving heavy trucks done in the past few years was made. In addition, a focus group study with truck drivers was conducted and results from a parallel VTI study concerning overtaking of longer trucks have also been included in order to give an overall picture of the possible traffic safety effects associated with the introduction of longer and heavier trucks in Sweden.

Following are some of the recommendations, based on the aspects that have been addressed in this report:

• Longer and heavier vehicles should mainly operate on main roads where it is possible to overtake heavy vehicles without fear of oncoming traffic. Longer and heavier vehicles should operate as little as possible in urban areas.
• Longer and heavier vehicles shall be constructed for good stability, and be equipped with Electronic Brake System (EBS).
• Longer and heavier vehicles puts greater demand on tires, brakes and especially maintenance and inspection.
• Driver fatigue is a cause of an essential part of single-vehicle accidents with heavy vehicles. Drive and rest times may be harder to keep with the extra-long vehicles if rest areas, which are already today overcrowded along certain roads, are not extended.
• The signs of the transition distance on 2+1 roads should be reviewed to possibly reduce the risk of dangerous situations and emergencies caused by overtaking of heavy vehicles.
• Additional field studies on two-lane roads are necessary to determine whether there is a higher risk to overtake a 30 m long vehicle compared to overtaking a conventional heavy truck.

Trafikverket överväger att tillåta längre och tyngre fordon på vägarna förutsatt att de inte påverkar trafiksäkerheten negativt. Syftet med studien var att undersöka säkerhetseffekten av fordonslängd, speciellt med avseende på olycksrisken vid omkörningar. Intervjuade förare av en 30-meters timmerbil hade inte upplevt de farhågor som förare av normallånga lastbilar uttryckt i samband med trånga rondeller och korsningar, men de nämner betydelsen av stödjande åkeri, arbetsmiljö och fordonsutrustning. En simulatorstudie studerade bilförares omkörningar av ett 30- och ett 18,75-metersfordon på en 2+1-väg i situationen då två körfält går ihop till ett. Tidluckan till ett återstående körfält var i genomsnitt 0,2 s (sign.) kortare efter omkörningar av 30-metersfordonet i situationer då bakänden var i samma relativa position som för 18,75-metersfordonet vid början av omkörningen. En fältstudie analyserade videoinspelade omkörningar av en 30- och en 24-meters timmerbil på en 2+1-väg och en tvåfältig väg. Ingen signifikant skillnad i tidluckor kunde påvisas mellan omkörningar av de två fordonen för någon av vägtyperna. Det senare resultatet ska dock tolkas med försiktighet på grund av ojämnt distribuerad data som insamlats under specifika förhållanden. Slutsatserna är att det finns en liten tendens till negativ säkerhetseffekt vid omkörningar av längre fordon, och att fler fältstudier är nödvändiga.

The Swedish Road Administration considers permitting longer and heavier trucks on Swedish roads, provided that they do not affect traffic safety. The purpose of the study was to investigate the effect of truck length, particularly accident risk associated with overtaking. Interviewed drivers of 30 meter trucks had not experienced the problems predicted by drivers of ordinary trucks concerning narrow roundabouts and intersections, but mentioned the importance of a supportive truck company, working environment and truck equipment. A simulator study investigated car drivers overtaking trucks 30 m and 18.75 m long on a 2+1 road where two lanes merges to one. The headway time gap was 0.2 sec. (sign.) shorter after overtaking the 30 meter truck in situations where the back was in the same relative position as of the 18.75 meter truck. A field study analysed video-recorded overtakings of a 30 meter and a 24 meter timber truck on a 2+1 road and a two-lane road. No significant differences were found between headway time gaps when overtaking the two trucks, regardless of road type. The latter result should be interpreted with great caution because of unevenly distributed data collected during specific conditions. The conclusions are that longer trucks may have a small negative effect on overtaking situations, and that further field studies are required.